Nu har hon kommit fram - den tjocka, goa påskgumman och hennes svarta katt. Hm. Påminner hon inte om någon vi känner...? Någon vars namn börjar på hel och slutar på a, med ett en där emellan? Hm. Skämt åsido är gumman en av de finaste träbitar jag någonsin sett. En sådan enkel och genial grej. Troligtvis en leksak från början. Mannen gillar att sätta henne i gungning. Bara ett enkelt handgrepp så rockar hon fett från sida till sida.
Det var första bilden det, en försmak på vad vintage-påsken här hemma har att erbjuda i färg och form. Gumman, som ropades in på auktion, är, som sagt var, säkert inte en påskkärring ifrån början, men här hemma har hon förvandlats till det. Vissa år får hon komma fram, i år var tydligen ett sådant år. Men hör ni, nu går vi vidare, va?
Välkommen in i stöket! Hej på er förresten, har ju inte hejat ordentligt ännu, vet ja. Hej. Och oj, här hade visst en vintrig julkula blivit kvar. Hög tid att baxa bort den i takt med att fåglarna flyger in. För djur, det gillar vi här hemma, som ni vet.
De två ulliga pepparkaksformarna har flugit upp i kökshyllan.
I hallen hänger den glada papegojan kvar. Kanske var det den som fick årets påsk att bli så röd och blå?
Fast lite gult har förstås också letat sig in.
Tillbaka till köket. Mycket blått och rött är det. Fast det är det förstås alltid, det är verkligen en kombination med stor K som i kärleken till färger. Särskilt turkost tillsammans med klarrött, tycker jag om. Året om. Fast vinrött ihop med ljusblått går inte heller av för hackor.
Som sagt, bästa snygging-kombon i det gamla blåbärsriset.
Tänkte faktiskt duka upp med samma färger. Undertallrikarna är några som vi haft länge, som använts till en skyltning med badankor en gång i tiden. De skulle föreställa blå dammar. De är av för dålig kvalité för att någon ska vilja/behöva äta på dem, men som underlägg fungerar de ju bra. Vi äter på de engelska små faten istället. I kopparna, som är för vida för att hålla värmen något vidare, serveras efterrätt. Kall och fräsch efterrätt. Något gult kanske?
Sedan ska vi såklart spisa lite annat också. Själen måste ju också bli mätt. Eller inte mätt kanske, mer själfull.
Då börjar vi närma oss det sista steget på vår rundvandring, har sparat det bästa till sist, tror jag. För vad kan vara bättre än...
...att stanna här i det lilla hemmakontoret? Inget. Fast det är klart, om ni såg de pappershögar som ligger och skräpar runt omkring skrivare och skrivbord här i närheten skulle ni säkert inte vilja stanna här. Dags att kavla upp ärmarna och sortera lite lappar här då.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Ni kanske vill hjälpa mig lite? Ni brukar ju få göra det ibland. Liksom vägleda mig en aning angående vilka kom-ihåg-lappar jag måste fortsätta att komma ihåg, och vilka jag bara borde glömma. Vi får väl se om vi får tid till det. Om Ni får tid till det. Ni kanske måste städa ert eget skrivbord inför påsk? Eller laptopen? Och sedan ska ni kanske hinna piffa till och pynta lite också? Jaja. Jag får väl klara mig själv då. Får väl gå. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar