Kunde inte vänta, som jag först hade tänkt, tills jag satt upp henne i något passande sammanhang eller gjort något fint stilleben av henne - tillsammans med lite annat vårgodis - innan ni fick se henne.
Min geisha. Glaset är smutsigt på insidan, därav den något mjölkiga framtoningen. Men vad gör det, när varje enskild detalj ändå går att urskilja.
Se bara på de täta, täta stygnen på trädets stam. Ren och skär perfektion. LJ. Undrar vem LJ är? Eller var? Någon med tålamod, konstnärligt handlag och precisionskänsla, helt klart.
Här står hon nu, lite vilsen vid bordskanten, i väntan på tid och ork och lämplig väggplats. Började ju precis få bättre ordning på ekvationen väggar och tavlor och andra väggdekorationer, när jag hittade min välklädda vän på Erikshjälpen i höstas. Tur att jag hittade henne. Men om det skulle vara någon som har en tom vägg över...så kan du väl vara så snäll och skicka hit den va?
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar