Det bästa med poesin...

... är att den finns. Mitt i bland oss, hela tiden. Det är kanske inte alltid som vi ser den, eller upplever den. Eller känner den. Men den finns alltid där ändå. Som konsten. Och kärleken. Ungefär så, tänker jag.

Så nu tänkte jag så här; att för att november inte bara ska bli en grå månad, så sätter vi poesin i fokus ett tag. Ni som tycker att poesi är larvigt, onödigt, trams kommer nog att bli förvånade. Och ni som tycker att poesins blotta existens är värd att ifrågasättas, ni kommer nog att få ifrågasätta er egen inställning. Tror jag. Eller så kommer ni bara att njuta. Eller vänta på de där andra inläggen. Om loppisfynd, filmer, böcker och annat trivialt, :), ni kommer inte att behöva vänta länge, för allt det kommer också att dyka upp. Så allt blir
m a o ungefär som vanligt här inne - alltså hade jag inte behövt skriva den här texten alls egentligen. Hm. Lite som med poesi alltså - man behöver inte skriva den. Men man vill. Och måste. Man kan helt enkelt inte riktigt låta bli. Och varför skulle man?

Ni minns säkert Charlotta! Och att jag hade äran att vara jurymedlem för en poesitävling, där ett antal högstadieelever lämnade in sina poetiska alster. Det är de vi ska njuta av nu. Lite pö om pö så där, kommer de att publiceras här. Dessutom kommer jag att länka bakåt, till de som redan har publicerats, i varje diktinlägg. Till höger hittar ni en bild på Charlotta - om ni klickar på den så kommer ni, också, att hitta en länkkedja till poesitävlingspubliceringarna.

Jag kommer ta mig friheten att välja ut bilder från min egen kameras sprängfyllda djup. I det här fallet har jag valt den Boråsinflyttade, Israelfödde, amerikanske art street-konstnären Shai Dahans muralmålning 'Mural', som finns på en husvägg här i vår lilla stad. Klicka och läs om denna spännande konstnär - obs! ni får scrolla ner en bit på skulptursidan som ni kommer till här! Mina bildval kommmer förhoppningsvis att komplettera orden lite grand. Även om orden, minsann, är stora nog att stå på egna ben. Men det är väl en av poesins - ja, all konsts - andra stora fördelar; att den ger frihet för tolkning? Dikten som ni strax ska få läsa t. ex., den tolkade jag och mannen lite olika, precis som det ska vara. Nu är det dags för din tolkning. Din unika diktupplevelse.

Ida, som också, välförtjänt, fick äran att stå på prispallen, hon skriver så här:

Min mamma är någon annan stans
Utanför en gräns
Vill gråta
Ge mig en gåta
Dagen efter ringer en kvinna på vår dörr
-Mammaaa, KOMMER DET BLI SOM FÖRR?
 

/av Ida Shahrabi





:)
/helena

ps Klicka för att komma till poesitävlingspublicering -  Del 1: 'Det här är Charlotta. Hon gör mig glad!'