torsdag 29 november 2012

Mumsspel


Ragnar Östberg. Ragnar Östberg! Bry er inte om mig, jag försöker bara memorera - Ragnar Östberg. Skaparen av vår huvudstads stilfulla stadshus. Kontroversiellt då - när det byggdes. Med all sin guldmosaik, bl.a. Bestämde mig i fredags att jag aldrig skulle glömma det namnet igen. Ragnar Östberg. Tror ni att det sitter nu? Förmodligen ända fram till Nobelmiddagen. Kanske.

Kommer ni ihåg att Martina berättade för Kristian och Fredrik, att Erik hade velat köpa ett praktverk - om just Stadshuset och Ragnar Östberg - men att hon hade tyckt att det var för dyrt? Hon verkade ångra sin sparsamhet när hon satt där i kupén. Och jag undrar om det finns något sådant praktverk att låna på bibblan? I så fall ska jag nog göra det.

Luuk, Lindström och Haag är efternamnen, om ni inte kom på det. Och programmet är förstås alla generationers ( i alla fall enl. diverse analyserande tidningsartiklar) favoritfredagsmysprogram; 'På Spåret'. Det var egentligen inte det jag hade tänkt berätta om, men om ni missade fredagens resrysare, så tycker jag att ni borde åtgärda det bums! Bara en sådan sak som att få höra Hoa-Hoa:s "tugg", borde vara värt licenspengarna.

I alla fall, det var en natt förra helgen, jag satt uppe en stund extra efter att mannen hade called it a day, och hittade en repris av 'Historieätarna'. Ett program som klippt och skuret för en historiejunkie som mig, kunde man kanske tänka. Men på något sätt har jag ändå lyckats missa det. Tills jag såg reprisen om 70-talet, min tidigaste barndoms älskade årtal. Oj, vad kul det var! Oj, vad kul och intressant det var! Med en extra tilltufsad, och ständigt kedjerökande, version av redan nämnde herr Haag. Och med Lotta Lundgren som hans mycket passande om än fiktiva TV-fru. (Gissar att han inte vill byta ut sin begåvade, coola IRL-fru - hon är ju så himla bra på resmålsfrågor också...)

Visst var maten lite färglös då, i min barndoms bruna bönorland, och bristen på färska grönsaker minns min inre sjuåring med gaffeln petandes i de smått överkokta och med precision perfekt tärnade morötterna väl, men att det serverades mycket kall och smaklös mat - kattmat - sa någon - det minns jag inte. Urk på burk, liksom.

I kväll tar de sig tydligen an den oscarianska eran. Få se om jag hinner se det - "live". Tack gode gud för play! 'Antikjakten' sänds dessutom samtidigt på åttan. Håhåjaja. Alla dessa I-landsproblem.

Mycket Erik Haag blir det. Inte mig emot.
:)
/helena




ps Vad gjorde man om man vaknade upp mitt i natten på 70-talet? Och inte kunde somna om, menar jag. Ja, inte kunde man hitta en repris av 'Historieätarna' på TV:n i alla fall. Ingen repris alls, inget program alls faktiskt. Vad gjorde man då då? Drack ett glas mjölk? Läste en bok? Hm. Vi funderar vidare på det medan vi lyssnar, klick!, lite på 'Teknikens under', tycker jag. Eller ni får lyssna, jag ska försöka hinna in en sväng på en loppis, innan den hinner stänga, först.

För övrigt det allra bästa LIVE-band, som jag har upplevt - Wilmer X. Och då har jag ändå sett både U2 och en del annat smått & gott. Lyssna nu. (Vet inte riktigt varför det är en rosa panter? på bilden, men det här var i alla fall den bästa ljudmässiga versionen som jag kunde hitta.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar