Trädstammens mossighet i kombination med de alldeles fräscha bladen. Det måste vara den vackraste färgduon. Tänkte på det i morse, tidigt, när solen låg på mot den melerade barken. Tänkte på det igår kväll, när en enda solstrimma lösgjorde sig ur de mörka molnen, för att belysa varje enskild grön trädpixel - de nyutslagna bladen.
Annars? Jo, vi såg en diskussion på UR i helgen. Utbildningsradion. Det handlade om att fler och fler skriver. Och det är väl bra, förstås. Men det får inte handla om att fler och fler slutar läsa, för att skriva istället. Läsning är en förutsättning för skrivandet, det har jag personligen alltid hävdat, och jag tycker det är på sin plats att påminna om det, i dessa tider när så mycket konkurrerar. Ljudböcker är nog ett bra komplement, men att läsa själv, låta bokstävernas värld bli en helt egen värld, en värld som just du får tillträde till, det är något helt annat.
Själva läser vi ett par barnböcker just nu. Tycker alltid det är givande att ta del av författares skrivande för unga. Bra att hålla sig uppdaterad, känner jag, om det som avhandlas i barn- och ungdomslitteraturen just nu.
En bra bok är en bra bok är en bra bok. Kanske en självklarhet, men ändå. Det är skillnad på en bok som är bara bra - och en som det nästan är omöjligt att lägga ifrån sig. En berättelse som ger en något mer. Som ger en något man inte visste att man behövde - DET är en riktigt bra bok i min värld. Oavsett om den är skriven för barn eller vuxna.
Och så ska det helst finnas en episod någonstans, gärna bland de första kapitlen, med en händelse eller en tanke som man aldrig glömmer. Lättare sagt än gjort, särskilt om det inte ska kännas krystat och för sakens skull, men försöka duger. Bara ett tips, om någon går i skrivartankar.
Annars får drömmarna guida dig. Huh? Jo, det går. Det har hänt mig flera gånger - att jag drömt något som lett mig in i livliga, fantasifulla skrivarbanor. Tankevurpor av positivt slag, sådana som jag aldrig kan tänka mig att vakentiden skulle bjuda mig på.
Det hände mannen nyligen, han drömde en dikt. Jo, det är sant. Eller åtminstone början på den, sedan fabulerade han vidare så fort han vaknade. Och resultatet var häpnadsväckande bra - något av det bästa du skrivit. Sa jag yrvaket och ärligt.
Maskrosor i gräsmattan. Gult och grönt. Jo, det är den allra allra finaste färgkombinationen just nu. Även när den står i bokhyllan, i form av två favoritvaser.
Vintage-vardagen är här. Och som vi älskar den. Nästan lika mycket som vintage-helgen, tror jag bestämt.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar