Klart drottningen ska ha en bakelse. Eller två.

Jo, det var visst en tävling, det skulle skapas en bakelse, till drottningens ära. Elizabeth alltså. Nummer två, även om de flesta av oss säkert tänker på henne som nummer ett. En riktig stål-kvinna. Snart firar hon alltså sjuttio. Det vill säga sjuttio år på tronen. Fatta! Många är glada om de får bli sjuttio år, vilket inte är en självklarhet på något sätt. Den brittiska troninnehavaren har haft sitt jobb så länge. En hel mansålder, skulle man kunna säga.

Till saken. Jo. Jag ville helt enkelt inte vara sämre, ville också skapa något maffigt och gott till tronjubileet. Men här blir det mer grädde på burk, så att säga. En charmig bunta skärm-bakelser, som ni förstår. Vi börjar med något riktigt smarrigt. Körsbär på toppen. Mycket grädde. Några väl valda maränger. Och en krämigare än krämig kolasås. Mums!

Vi går vidare med en lakritsdröm. Hoppas Bettan gillar salta sötsaker, det gör hon nog, verkar ju vara en salt böna. En hallon-hund där uppe på äppelmoset. Hon gillar ju hundar, det vet vi. Den här gången blir det kanske inte riktigt den ras som hon är van vid, men en sötnos är det ju ändå. Så det så. Jum. Och Voff.

Hehe. Nu blir det knasigt värre. Trollade fram en bakelsehatt ur...hehe...hatten! Lite vattenmelon-känsla här. Och violsmak, tror jag. Brittiskt värre. Nja. Men en riktigt parant hatt-dam måste förstås ha en hatt-bakelse. Häpp!

Sedan smög det sig in lite blågult, svårt att låta bli. Färgerna på allas våra fredliga näthinnor. Något med citron. Men inte sur på tungan, bara sval och angenäm och angelägen. Chokladkräm på det. Och blåbär. Låter inte så dumt, va? 

Klart att vår engelska mormorsros måste ha en rosig skapelse att fira med. Tänker mig att rosenbladen består av mjuk och solmogen aprikos. Smörkräm, som smälter i munnen. Och något segt till det, pikant - krokant. Till en riktigt rivig raring-tant!

Till slut, nu får det vara bra, vill ju inte att vår drottning ska spricka, mer än av stolthet över sin långa livsgärning då. Spunge-cake. Visst heter det väl så? Sockerkaka. Med lite lite glasyr på. Fluffig, som frisyren. Lätt, som tanken fortfarande flyger där under. 

Återstår väl bara en enda sak att säga då: GRATTIS! Och smaklig afternoon-tea, kära drottning E. Det var det.

Sköt om er.

Och kram.

/helena