måndag 14 mars 2022

Fem särskilt fina - låt oss inte tappa modet

Var bara tvungen att plocka fram det här underbara tygstycket som formligen skriker sjuttiotal. Skriker!

Och en eller annan fyrklöver vill leta sig in överallt. Tror bestämt att det beror på att vår planet behöver lite tur.

Muggarna med årsringar och ett par gula fläckar som alltid får mig att tänka på stekt ägg. Eller kokt kanske.

Vår bästa vår-burk, den är öppen nu.

De flytande, oregelbundna ränderna går aldrig ur den här smäckra vasen. Den som också ser ut lite som en fyrklöver upptill.

Den tjusiga, förtjusande sjuttiotalstigern låg länge i garderoben i mitt barnrum, sedan plötsligt en dag sydde min mamma upp den till en väggprydnad. Den hamnade till slut på min vuxna vägg. Nu behöver den strykas igen, ser jag, för den har legat i garderoben, igen. Pryl-garderoben, ni vet. Den djupa, långa - fylld av skatter utan så mycket annat värde än affektionsvärde. Ovärderliga, med andra ord. Vintage med påtaglig patina och charmen på rätta ställena. Lite så.

Olympiska spelen är över för den här gången. Paralympics också. Den här muggen fyller semiantik i år. Fint så.

Ett par muggar. En plåtburk. En brosch. En vas. Och en färgglad tiger. De vackraste färgerna i världen - de gula och blåa - tycker många av oss. Inte bara vi som har dem i våra flaggor. En underbar kombination som det är kul att konstatera finns på både kläder och prydnader och dekorationer överallt idag. En vinnande kombination.

Sköt om er.

<3

/helena

ps Mode. Eller mod.

Modet. Som i att något är på modet, saker och ting och sådana obetydligheter. 

Eller modet. Som i att våga. 

Som i att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Modet att stå upp mot despotism och en konservatism som vill ta oss hundratals, kanske tusentals, år tillbaka i tiden. 

Visst älskar jag vintage. Antika föremål. Men tanken om vår - världens - framtid får aldrig grumlas av dammiga idéer som tillhör det förflutna. Det finns bara en väg att gå - framåt.

Det här inlägget - hur ytligt och prylgalet det än kan verka - är till alla som kämpar för sina liv, sitt land, sitt självbestämmande, sin demokrati. Överallt i världen.

Och.

I Ukraina. Våra tankar är med er, dag och natt. Ert mod är omänskligt. Ingen människa ska behöva uppleva det ni gör. Ingen enda ska behöva dö i krig. Särskilt inte när vi skriver det stora talet 2022 i våra almanackor.

Låt oss - dem - inte tappa modet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar