En del tankar lämpar sig bäst att läsas. Kanske från ett lagom gulnat papper. Numera kanske från en lysande skärm. De kommer bäst till sin rätt så. Från tanke - snabb eller eftertänksam - via handens skrivhjälpmedel, till läsarens ögon. För vidare transportering till reflektionscentrat eller kanske rätt in i solar plexus, en mental spark i Plexus Solaris? Beroende på innehåll och syfte.
Men ibland så mår texten, dikten, som bäst av att läsas upp. Att kalla det 'läsas upp' är egentligen en för dålig beskrivning. Framföras är ett bättre ord. Framföras på scen, där orden kan få samspela med både röst, tonlägen, fraseringar och kroppsrörelsernas eftertryck eller medvetna lågmäldhet.
Och det, i mitt tycke, allra viktigaste med från-scenen-poesi: Att orden tas emot av en publik! När ordens mening förhöjs genom att samspela med åhörare. Åskådare som vill lyssna och uppfyllas. Uppfyllas av tankar. Sina egna och andras.
Det är det som vi kallar estradpoesi. Eller Spoken word. Och jag tycker att Theodors dikt - som ni strax ska få läsa - är ett utmärkt exempel på en dikt som skulle kunna fungera bra att framföras från scenen - också. Orden här tjänar på att ljudas, men det kan man ju göra innuti sig själv, om man vill. Liksom höra hela diktens ordflödande flöden studsa mellan hjärnhalvorna och sedan reflekteras hela vägen från pannloben bak till reptilhjärnan. Och tillbaka igen.
Hör bara:
Det var en gång en anka och han tyckte om att tanka
att tanka var det bästa han visste
så han tankade en gång till
men hur stor är tanken egentligen?
Vad är det som är tanken med att tanka tanken?
Nu har ankan tankat, tanken är full, men hans tankar tankade fortfarande
nu är det bara att åka iväg igen
på vägen tog han vägen förbi vägen på vägen till vägen gick han ensam
utan vänner, bara en full tank som han har tankat med...?
Men vad var det ankan tankade tanken med egentligen?
Och vad var det för något han tankade?
Var det en bil, eller tankade han bara sina tankar med tankar?
/av Theodor Hedlund
:)
/helena
ps Klicka för att komma till poesitävlingspublicering - Del 1: 'Det här är Charlotta. Hon gör mig glad!'
Klicka för att komma till poesitävlingspublicering - Del 2: 'Det bästa med poesin...'
Klicka för att komma till poesitävlingspublicering - Del 3: 'Poesi är aldrig ute'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar