fredag 11 januari 2013

"Farligt att vara läcker och fet..."


Oftast är det väl inte så där jättesvårt att hålla sig för skratt när man står inne på ICA. Särskilt inte när man ska försöka komma på något gott, nyttigt och lagom dyrt att äta. Men häromdagen kunde jag inte låta bli att le lite åt de där tomma hyllorna.

Det var riskakorna som var slut. Det slår aldrig fel, just vid den här tiden, när året fortfarande är ungt och oförstört, så tar riskakorna slut. De där energisnåla rackarna. Själv köper jag dem året runt för att de är goda att ta som mellanmål och lite extra bra för min lite mjölkänsliga mage.

Extra kul tyckte jag det var att konstatera att de med ostsmak också var slut. De är kanske inte riktigt lika nyttiga som de lättsaltade, om vi säger så. Fast de är ju definitivt godare, lite som en nyttigare variant av ostbågar.

Annars tittar jag mest in för att jag vill tipsa och påminna lite grand. Jag tänkte vi kunde ta det i punktform.

  • Det börjar bli dags att hämta årets katalog! 25:e januari smäller det! Filmfestival i västkustens största pärla. Also known as - just dé - Göteborg! Läs allt om festivalen här! Och hoppa gärna in i shoppen och köp Liv Strömquists fina och lagom feministiska poster.
  • För några dagar sedan såg vi en film som verkligen gav filmmersmak. Vi såg den här hemma i soffan för nu var det ett tag sedan den gick på bio, men den kunde mycket väl ha platsat på vilken stor filmfestivalduk som helst. Se Aki Kaurismäki's ; "Mannen från Le Havre" eller "Le Havre" som den heter i original. För ljusets, färgernas, musikens, de originella karaktärernas och de fattiga, men pittoreska kvarterens skull. Men se den framförallt för det viktiga budskapets skull; vi måste försöka ställa upp för varann, när vi kan. Lite naivt kanske, men viktigt och sant. En småburlesk finsk-fransk film som gör en ömsom kall, ömsom varm om hjärtat. Mest varm. Och tänk att frukt och grönt kan spela en sådan livsavgörande roll i en människas liv...
  • Och jag nördar vidare med mina loppisfyndade vykort. Helge Artelius heter konstnären bakom det fruktansvärt fruktiga kortet ovan. Läs lite om honom här, om ni vill.

 :)
/helena



ps Citatet i rubriken kommer ur en naturfilm som jag hade på i ögonvrån för ett tag sedan. Och det - citatet handlar om en larv - ingenting annat. En välgödd, eller ska vi kanske kalla det en välgrödd (för de äter väl bara grönt...?) larv som riskerade att bli uppäten av första bästa fågel. Just på grund av att den var - just dé - läcker och fet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar