Det är verkligen jättemycket jag skulle vilja göra. Prata om. Diskutera. Framföra. Delge. Visa. Men jag känner mig så splittrad. Kan inte prioritera och framförallt inte prioritera bort. En bild säger mer än tusen ord, säger de. Men en tudelad bild då? Vad säger den?
Så medan jag försöker få lite ordning i mitt huvud kan ni ta tag i all praktisk oreda och surfa in till FABRIKENs alla hjälpande händer eller stanna kvar här en stund först och läsa en stump;
Någon kör runt i min skalleleker rallybana där uppe
olovlig körning.
Någon försöker åka snålskjuts på mina idéer.
jag tror att det är - jag.
Och jag är inte rädd för det som stjäls och rövas bortoron gäller det som blir kvar
ett patetiskt uppsamlingsheatett bottenskrap
en udda samling figurer som figurerar i tankarna längst in
hoppas att de kan förklara något för mig
om växlingar - de snabba och de som aldrig tar slut
Någon ligger i bakhåll bakom min ratt
jag tror att det är - jag.
och jag är inte rädd för att ligga på sidan i diket
utan för vägen som inte går dit den brukade längre
Någon tänker att nu får det vara slut
jag tror att det är - jag.
men det är inte slutet som skrämmer mig
det är velandet mellan alla dessa slut och alla dessa börjor
Nu är i alla fall den här texten slut. Nu. Nu. Nu. Nu
:)
/helena
ps och nu börjar nästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar