Undrar om det hjälper att skriva ner en liten sak till? Jag provar;
Mina drömmar är som uteliggare,
de har ingen fast adress.
Ibland stannar de här hos mig en stund,
för att tanka. Proviantera.
Sedan söker de sig alltid vidare,
ut i större sammanhang,
vidare kretsar.
Allting kretsar inte runt mig, eller dig.
Jag hör, du häpnar.
Med dövörat lutat mot dörrposten -
den som tillhör dörren som går att stänga,
hårt.
Hårt.
Bakom varje vaken kvinna står en förvånad dröm
och ler.
Tittar ner på sina nakna, frusna, smutsiga fötter
och ler.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar