Ute är alltid inne

Kom att tänka på de här bilderna igår. Bilderna på Ute. Fotona som jag tog förra året, precis när sommaren var på väg att packa ihop sin baddräktsöverfulla strandväska och resa vidare. Alltså precis innan sommaren skulle lämna över årstidsstafettpinnen till sin granne, hon med de kallare händerna - hösten.

" ... Charlotte Gyllenhammar har i sin konst ofta skildrat de små barnens utsatta situation i det moderna samhället. Skulpturen Ute symboliserar ett tillstånd snarare än en tanke. Barnet, som inte ser ut att vara mer än fyra år, är klädd i för stora kläder, bylsiga och otympliga men påklädda med omtanke. ..." *

 

Påklädda med omtanke. Visst låter det fint? Jag blir nästan alltid lite rörd när jag ser henne - Ute. Eller hen kanske jag ska säga, för det är inget som säger att det är en flicka egentligen, det är bara så som just jag uppfattar henne. Hm. Men jag vet att det finns många som går förbi, där på trottoaren och tänker; - Åh, där står en sån söt liten gosse! För Ute är definitivt en av vår lilla stads populäraste skulpturer. Den lilla/e är dessutom svår att missa där den står och blickar ut över Viskan och stadsparken. Strax bakom den lilla rara ryggen ligger Södra Torget och Hemgården.

" ... Gyllenhammar anser att när tillverkningsprocessen av hennes verk är klar tillhör inte skulpturen henne längre, den tillhör var och en av de som betraktar den, den tillhör oss allihop! ..." *

För den stora allmänheten kanske hon, Charlotte Gyllenhammar, mest är känd för det där stora upp-och nervända trädet (Die for you, 1993) som fanns att beskåda i Stockholms centrum en bit in på nittiotalet. Första gången jag kom i kontakt med denna, intressanta och spännande, konstnär var också ungefär vid den här tiden, jag hade bara bott i Borås i något/några år då, när jag såg ett av hennes verk här på vårt mycket aktiva konstmuseum. Jag minns att det var en installation, med barnkläder, i lera (eller något liknande material), vitmålade. De såg ut ungefär som de på den här bilden, Nursery, 1993. Klicka! Om jag minns rätt. Och det gör jag ju säkert, för minnet är inte alltid så kort, bara väldigt selektivt. Eller nåt.


:)
/helena

* Citaten ovan är hämtade från Borås Stads hemsida, Borås Konstmuseum, och under rubriken; 'Skulpturer i centrala Borås'.


ps Om ni har tid och lust så tycker jag att ni ska ta en virtuell rundvandring inne hos "Ute's mamma", för på den utförliga hemsidan kan man både betrakta några av hennes mer stillastående verk och dessutom hitta/titta på smakprov ur hennes filmer/videoinstallationer. Gör det vet ja'!