torsdag 31 maj 2012

Redan på Hjalmars tid



"Det är naturligt att dumbommarna är i
majoritet i riksdagen; de är majoritet i folket."
/Hjalmar Söderberg


:)
/helena


ps Apropå ingenting särskilt, eller kanske snarare apropå allting egentligen.

tisdag 29 maj 2012

Ett iskallt inlägg


Utanför har det svalnat. Härinne kräver vardagen min uppmärksamhet på ett odelat sätt som jag har en del att säga om. Muttra om. Så dagens små korta ord är kanske inte de hetaste i sta'n, men välmenade. Jag längtar in hit, mest hela tiden. Foton finns tagna för ett par lite roligare inlägg än det här, men tvätten tvättar inte sig själv. Det hjälper inte hur jag än gnuggar mina telepatiska tinningar, högarna av kläder ligger ändå kvar i sina otvättade högar. Känns inte de här orden som en repris? En veckoligen återkommande repris är väl vardagshögarna för fler än mig kan jag tänka. Tröstterikt på något sätt, men likafullt trist.


På vägen ut till tvättstugan kan jag i alla fall slänga ett par längtansfulla blickar på den där gamla pingvinpocketen. 'Plays unpleasent' av Bernard Shaw står i hallen och väntar på bättre tider. Och på att den ska sluta lukta mögel. Det gör den nog aldrig, för den har huserat där, i hallkarantän, i flera månader nu. Den är tydligen en del i en jubileumstryckt serie. 1946 står det inuti och att herr Shaw firade nittio år just det året. Om jag nu slarvläser engelskan rätt, när jag har gradtal och sortering av en miljon olikfärgade plagg i huvudet samtidigt.


Så tyvärr ingen tid för länkning eller utvikning nu. Invikning i garderober väntar däremot, så småningom. Suck, men jag överlever. Nog.

:)
/helena



ps Mors dag är visserligen över för i år, men kika gärna lite till på den söta bullätande Mannen, om ni inte måste mata den ständigt hungriga tvättmaskinen, just nu, alltså...

söndag 27 maj 2012

MMMMOR


En dag som i dag. En söndag. En pingstdag. En dagen efter. En jag-är-lite-trött-efter-en-händelserik-vecka-dag. En enstavighets dag, en dag med kortkorta meningar. En trött men glad dag.  En dag när hela Sverige går och nynnar. Hela Europa kanske. Åtminstone väl valda delar. En dag när jag mest vill nynna en annan melodi. Mors egen melodi!

Bytte nyss ett par ord på telefon med min egen lilla mamma. Hon var ute och cyklade, ja hon gillar det, så då var det väl bra att hon gjorde det just idag. Tyvärr fick vi inte tillfälle att träffas nu. Men en mor är ändå alldeles för viktig för att bara ha en dag. Eller hur?

Förresten, mannen hälsar till er att; Bullen var god! Jag tror allt att han driver lite med er för inte minns han det? Men att de brukade vara goda, svärmors bullar, det kan jag intyga. Och så där små och fina som de var på den tiden när det var tänkt att man skulle få plats med ett lagom antal små kakor också, där nere i magtrakten.

I magtrakten känner jag hur det pirrar till av glädje och saknad, när jag ser de två kända ansiktena på bilden. Trots att det var några år sedan så är de sig lika. I mitt minne ser hon ut så där. Godmodig. Godmorig. Fast med lite fler levnadsglada tidsstreck inpräntade i det mjuka skinnet. Och han som sitter här strax intill, vid en annan skärm, har fortfarande den där kära koncentrationsrynkan i pannan och den kluriga blicken. Och bullar det gillar han fortfarande.



Innan dagen är slut tar jag mig nog en kaka till och höjer kaffekoppen lite extra högt, för mmmmor!
:)
/helena




ps Hörrni, porslinsnördar där ute, vad är det för dekor hon har på koppen egentligen, mor? Jag känner igen den så väl. Vad säger ni? Kanske ska jag slå upp själv, i en av de porslinsbiblar som jag har hemlånade just nu? Undrar om jag kan hitta den i Bengt Nyström och Jan Brunius' Rörstrand 280 år? Eller kanske finns den presenterad i Tord Gyllenhammar och Björn Holms Gefle Porslinsfabrik? Kan den möjligtvis finnas i Gustavsberg - Porslin för folket (en konstbok från National Museum, redigerad av Karin Linder)? Några år på nacken har den ju i alla fall. I Jane Fredlunds Gammalt porslin, svenska serviser 1790-1990, kanske får den plats på en retronostalgisk sida där?

lördag 26 maj 2012

The F-word


Idag var det meningen att jag skulle redovisa min poetiska ordläxa. Men helt plötsligt har hela långa dagen gått och jag sitter och tittar på några ryska party?-gummor just i detta nu. De bakar på scenen samtidigt som jag har bakläxa... Ha, ha, lite kul ju!


Orden har tumlat runt i min skalle fram och tillbaka, så visst har jag fått lite gjort, särskilt bra går det att kombinera ord med varandra när huvudet sköljs av vatten. En orddusch. Men inget har kommit ner på papper än. Ska vi säga att vi ger det några dagar till? En vecka? Jo så gör vi.


Nu ska jag öva på något annat, något jag inte är så bra på. Att koncentrera mig på en sak i taget.

vi hörs, någonstans P.L. Post Loreen.
:)
/helena



ps Skylten? Den finns på riktigt. På vägen till ett av mannens jobb. Jag får passa på att be bilarna bakom oss om ursäkt, för att jag 'kastade' mig ut så hastigt och fångade detta lilla ord i flykten.

fredag 25 maj 2012

Full a(u)ktion!


En mus ... ( - Åååå, så mjuk den ser ut! utbrast kulturtanterna i kör under den guidade visningen) Jag var mest stum av beundran ...


... och ett foster. En liten mus och en massa människor finns det att beskåda på Lena Svedbergs bilder. Här i vår lilla stad visas en utställning under hela sommaren. Med denna nästan lite mytomspunna kvinnliga konstnärs bilder. Hon föddes i Afrika på fyrtiotalet, gick som ung vuxen på Kungliga Konstakademin. Guiden berättade att hon hann vara en väldigt produktiv konstnär, trots sin korta tid på jorden. Läs gärna mer på Wiki.


Jodå, i onsdags tog bilen, lite på nåder, med oss ut på en s.k. på-landet-auktion. Bilen skramlar. ?!. I vissa lägen, när man har fönstret nervevat, låter den lite som en gammaldags skolklocka som ringer ut. Eller ringer in det annalkande sommarlovet kanske. Det efterlängtade. Kanske allra mest av lärarna? Om man läser alla larmrapporter om vantrivsel och stress alltså. Men det gör man ju inte. Man åker på auktion istället. Och köper sig en... Kan ni gissa? Man köper sig en, *trumvirvel*; adventsljusstake! Jajamen. Värmen fick mig tydligen att längta ändå till jul. En Gabrielstake, en sådan där med en skål i mitten. För valfritt innehåll, gärna nötter. Grön och skön står den här framför mig på skrivbordet. Den väntar på 'stearinbortskrubbningen' del II - Uppföljaren. Hörde ni filmspeakerrösten där?


Idag, eller rättare sagt igår, åkte vi skyttel-skrammel-trafik mellan, redan nämnda konstutställning, och välgörenhetsloppisen. Den som bara är öppen varannan torsdagseftermiddag, så den ville jag inte missa. Där hittade jag en annan sak på G. G som i Gefle. Och en hel massa bilder. Men det tar vi en annan gång.


Annars är väl dagens stora tiotusenkronorsfråga den här: Hur kommer det sig att de coola metalliska verken av Alyzon Shotz som vi tjuvkikade på innan vi gick ut ifrån konstmuséet (den har tydligen vernissage imorgon, nej idag blir det ju nu) och takprydnaderna på ett visst hamburgervattenställe, där vi släckte den värsta hungern mellan våra olika viktiga mål, ser nästan exakt likadana ut? Någon? Nä, jag vet inte.


Mina vänner, vi hörs.
:)
/helena




ps - Hörde jag någon undra över priset? Priset på en ståtlig adventsstake, med lite ålder, inköpt på auktion i majmånad. En tjuga. En Selma.

onsdag 23 maj 2012

Abbek...


Tiden flyger fram, snabbare än jag hinner säga Abbekås. Och Carsten Ström. Så det ni ser på bilderna är ingen pausfågel, i så fall en högst ofrivillig sådan. Jag har inte medvetet tagit någon timeout ifrån er, det kan bara verka så när tiden flyger fram.

"Det bästa påskpyntet är det som inte är något påskpynt", så brukar jag tänka. Eller julpynt då, eller vilket pynt som helst för den delen. Så tänkte jag när jag hittade den lilla keramikpippin på välgörenhetsloppis i vintras. Ett påskpynt som kan stå framme hela året. Till och med i midsommartid, om man så vill.

Färgerna är så ögongodis-fina och reliefen så skönt under-handflatan-taktil. Mest av allt tycker jag om asterixerna eller stjärnorna eller vad det nu ska föreställa. Jag tänker att det är snöflingor. Förmodligen för att jag (och fågeln?) tillhör den sällsyntare arten som faktiskt gillar snötäckta gator och torg... och köksskänkar.


Hoppas att ni har det bra därute i sommarvärmen. Vi funderar på att åka på auktion. Hm, undrar om det går att undkomma de vassaste eftermiddagsstrålarna genom att smyga sig fram till bilen, via sin egen skugga?


;)
/helena



ps Det var ju precis det här jag menade med den fina bilden på den inhägnade våren. Släpp våren lös! Suck. Vädergudarna lyssnar aldrig på mig. Det här är inte vår. Än en gång får den inte blossa ut i all sin kraft. Sommaren kom och stal all uppmärksamhet. Suck. Hoppas den kommer igen. Våren!

lördag 19 maj 2012

Svårflirtad?


Det känns som att årets vår är lite mera oberäknelig. Som att den väntar på något. Som att den inte riktigt vågar släppa loss... helt. Den håller oss på halster. Fångna. Säger hon som är mer än lite skeptisk till fenomenet sommar - men just därför vill ha en så lång och lagom ljummen vår som möjligt.

- Noone puts Spring behind bars! Även om det är en ganska vacker kombination där på mitt foto. Om jag får säga det själv alltså. Och det får jag ju! :)


vi hörs.
/helena


ps Förra våren citerades Fredrik Lindströms fina årstidsreflektion här!

Fem små behändiga ord


När jag var inne hos Lina en sväng tidigare idag blev jag påmind. Om två saker faktiskt. Dels att SM i Poetry Slam, estradpoesi, pågår som bäst i Göteborg. Inte så att jag inte visste att det skulle pågå nu. SM i P.S har nämligen som tradition att falla in samtidigt som just denna helg. Kristi himmelsfärd får alltid sällskap av scenframförd poesi, det vet alla 'invigda'. Och jag hoppas att det blir många nya som upptäcker Poetry Slam nu när det pågår i en stor stad och allt. Så visst visste jag, för ett par veckor sedan, men nu var det helt plötsligt som bortblåst, kanske för att jag visste redan för ett bra tag sedan att jag inte själv skulle få möjlighet att åka de få milen till den närmaste storstaden och njuta av 'stand up poetry' av förnämsta slag, eller kanske bara för att jag har en del annat att tänka på, eller så börjar jag bli senil. :)

I alla fall -  jag blev påmind. Och nu påminner jag er om att FINALdagen är idag, lördag. På Musikens Hus och Hängmattan i Göteborg. Om ni har tid. Och lust. Och möjlighet.

Jo, sedan blev jag påmind om att jag måste försöka ta mig tid att läsa Linas bok:
'Det borde finnas regler'. Den handlar om fjortisar!? Kul! Och passar därför mig, som sällan känner mig äldre än så, finfint! Dessutom kan mannen säkert behöva ett par fjortisrelaterade tips. Han befinner sig nämligen bakom tonårskatedern lite nu & då.

Nej, om tre saker blev jag faktiskt påmind där inne på Arvidssonskans blogg. Min poesiskola! Den kom visst av sig lite. Det började så lagom opretto och bra med 'Boesi', bildinspirerad poesi, men sedan kom det av sig. Vi kör väl en lite improviserad del 2 nu då;

Att komma igång här är lätt som en plätt. Be någon, gärna någon du har lite förtroende för, att ge dig några ord. Förslagsvis fem. Be gärna denne någon att lägga orden i lite olika ordklasser. Och be helst om lite kluriga, luriga, mångfacetterade ord som du kan vrida & vända på. Det kan göra extra susen för fantasin. Det vet jag av erfarenhet. En av de 'alster' jag är mest nöjd med kom till så här. Just nu vet jag tyvärr inte var den är. Någonstans på min något röriga blogg finns den. För den som orkar leta.
Den heter O takt. Eller Otakt. Jag minns inte riktigt vilket...

Sagt och gjort. Mannen fattade spritpennan och skrev ner följande fem poesiinspirerande ord till mig;

  1. Rabatt
  2. Kringla
  3. Olustig
  4. Ram
  5. Vila

Så nu är det bara att sätta sig ner och gnugga de små knölarna... Ni hänger väl med?  En dikt med dessa fem ovanstående ord intråcklade ska vi väl lyckas knåpa ihop? Skulle tro att jag behöver ett par, tre dagar på mig. Eller ska vi kanske säga en hel vecka, för säkerhets skull? Ni som vill får gärna skriva något med hjälp av mina mig fem givna ord. Eller om ni hittar någon annan som ger er några helt andra ord på poesivägen. Det går bra det med. LYCKA TILL!


:)
/helena




ps Ramens ljusa lite tidstypiska färg är avskavd och ifylld igen. Någon har älskat den lilla tavlan före mig. På baksidan av den söta loppisfyndade bilden står det; "Minne av Roy på 13-årsdagen 1951", tror jag, för den snirkliga skrivstilen har suddats ut med åren. Jag älskar baksidan också. Nästan ändå mer!

fredag 18 maj 2012

En himla massa KULTUR


Så har då himlen fallit ner över de svenska hockeygulddrömmarna. Lite för tidigt denna gången. Kan man tycka. Tycker jag.

Peter Jihde sa (innan Sverige-Tjeckien-matchen var slut alltså) något i stil med att; kulturvetare brukar säga att teater är den ultimata underhållningen, men...

Och jag håller med honom om att det inte är mycket som kan slå en riktigt välspelad hockeymatch. Vad det gäller spänning och dramaturgi. Men när man går på teatern slipper man oftast känna sig som en dålig (och sur) förlorare. Där har teatern en klar fördel. Vi kan väl kalla matchen mellan TEATERN och HOCKEYN för oavgjord.
Eller säga att det står 1-1.

Någon loppis orkades inte med, tyvärr. Men en sista titt på Tre Kronor som sagt. Och så har vi spelat in Falling Skies med favoriten Noah Wyle (doktor Carter i Cityakuten!) och den norska filmen, Max Manus, som gick på Svt 2 för senare tittning.

Det bästa av allt var att jag hann med en ganska lång runda runt bland mina bloggfavoriter! Alltid lika kul, spännande och inspirerande att se vad ni hittar på. Skulle gärna vilja länka till er alla, men just nu finns inte tiden. Ni är så många. Skickar ut ett kollektivt tack så länge. Tack! För att ni finns liksom. Och bjuder på allt möjligt, inte minst er själva. Snart, snart ska jag ut på en ännu längre cyberjoggingrunda. Om vi inte 'sågs' på den här rundan, så 'syns' vi då!

Emelie T skrev att hon var sugen på en plansch eller två eller fler ändå. Hon tipsade om Formfront. Därinne blev jag också sugen. På Liv Strömquists 'Blubby'! Men jag bara undrar: Har hon verkligen sagt så där?!? Vill hon bli Underhållningsminister då eller?

Ja, det känns som att det finns ett långt inlägg inbakat bland de här orden. Jag bara tappar andan. Vi får se om jag orkar plocka upp just den här andan igen. En plansch ska jag hur som helst definitivt önska mig. Synd att det är så länge till nästa födelsedag bara. Men en namnsdag ligger ju i och för sig och lurar bakom sommarförstuknuten.

Och en 'Reinfeldt', av Nille Svensson,  skulle passa bra på sovrumsväggen. Jag riktigt känner hur själva väggen skulle vrida på sig av ett lätt skälvande obehag. Förkrossande fina färger att vakna upp till.

Och så har det hunnit bli fredag igen. Hur gick det till?



:)
/helena



ps Fotona ovan är ifrån förra helgens på-landet-tur. Fast det blev väl snarare en
på-landet-otur. Ja, inte otur otur, utan mer o-tur. För vi hamnade i en av de vackra småbebyggelserna strax utanför vår lilla stad. Inte på landet riktigt, men nästan. Där var så fint. Där ÄR fint. Fler foton togs. Stay tuned

torsdag 17 maj 2012

Tankar som flyger & far


Hereafter. Ska ni se en enda film i helgen, så se Hereafter. Ni kommer inte att bli besvikna. Clint Eastwood svingar sitt regissörstrollspö och ger oss en svindlande vacker, rörande, engagerande film. Vi får träffa tre olika människor på olika platser, både i livet och på jorden. Bra skådisar! Matt Damon har, efter mycket slit, till slut jobbat sig upp på min favoritlista. För han var ju så bra i den här fantasieggande New York-hyllningen också! Om ni skulle vilja se TVÅ filmer i helgen alltså. Och inte kan få nog av Mr Damon.

Vill ni se ännu mer fantasifulla bilder? Då kan jag rekommendera ytterligare en bra film. Men utan den gode Matt D. Det gick bra ändå. En film full av häftiga bilder. I rasande fart. Till skön musik. Musik som dessutom fick mig att glömma den där superjobbiga låten som jag har haft på hjärnan ända sedan i morse. Usch. Den är ju inte ens bra. Mest äcklig.

Borde sova. Verkligen. Men tankarna vill inte ligga still. De bara vrider och vänder på sig. Så jag tittar in till er en liten stund. En något osammanhängande stund är jag rädd. Men i alla fall.


Vi är säkert många som sänder våra varmaste tankar västerut idag. Till våra tappra grannar. Hoppas att de känner att de kan fira på ett bra sätt. Jag tror att de behöver det, som motvikt.
Öh...öh...öh... Ha den äran! Eller hur man nu säger. :)

Om bara några timmar vill jag gå på loppis. STOOR loppis. Tror ni att jag orkar det? Hm.

Och så skulle jag vilja hinna titta runt till er. Mina favoriter. Det var alldeles för längesedan som jag hann göra en längre webbtur nu.

Vad ska ni göra? Något kul? Hoppas det.


vi hörs.
:)
/helena



ps Den där tavlan ja. Ni har kanske sett den skymta förbi förut? Jag tycker så mycket om den. Inte på grund av det eventuella religiösa budskapet, snarare trots det. Jag ser den mer som en bild av miljön. En bild av hur vi borde värna miljön. Hålla jorden lite i handen. Lagom hårt. Och vara lite snällare mot den. Handla lite mer på loppis kanske? Så att vi får ha den kvar. Ett tag till. Jorden vi ärvde. Lunden den gröna. Änglamarken. Himlajorden. Som Taube skulle sagt. Och mamma.

måndag 14 maj 2012

Mellan bubbel och babbel


- Magi? undrade du, lite dröjande, glidande på i:t.
- Ja, plötsligt vinkade häggen tillbaka, sa jag.

- En växt som vinkar? Det var bara blåsten, sa du.
(och jag undrade om du egentligen tänker att det är jag som är blåst...)
- Nej, inte bara, ingenting är någonsin 'bara' med blåsten, kontrade jag.
Tänk på Gudrun, Per (Pär?), Berit och vinterns mest förgrymmade Emil.
En hel liten stormby.
- Som i ett trollslag! fastslog jag att syrénerna snart är redo att sprida sin doft för vinden.
- Jaså, muttrade du med vardagsögat riktat mot Rapport och de nariga händerna nedstuckna i diskhon.
Kanske är det något i diskvattnet som trollar bort alla sagolika tankar? Ett motgift mot drömmar?

- Diskmedel kallas det visst, skrattade du lite torrt - samtidigt som jag insåg att jag tänkt högt.
- Men det där enda fönstret, det högst upp, som det lyste i då? Var inte det ett överjordiskt tecken i alla fall? sa jag bedjande med huvudet lätt lutat och hundvalpsögonen fuktigt uppspärrade.
- Det var väl någon som inte kunde sova bara, sa du och lät nu nästan lite arg.

Sporten börjar visst strax och du har inte hunnit skölja glasen än. De blåa glasen. Ljusblå med lite grått i, som vårhimlen, tänkte jag.

- Jag kan skölja glasen, hörde jag mig själv säga.
- Så kan du vila lite om du vill, fortsatte jag.
Såpbubblor och skummande vita moln, kan man trolla fram ur diskmedlet, om man vill, tänkte jag.

- Vill du inte se vädret? frågade du, med märkbart mildare röst.
- Jag har redan sett det, sa jag. Därute. Samtidigt som jag ser att du har
g(l)ömt ett par odiskade tallrikar i ugnen.

- Natthimlen viskade det, förtroligt, till mig; att det blir en bra dag! sa jag.


:)
/helena 

söndag 13 maj 2012

Den här sköna hönan...


...ville bara säga hej!

Helst skulle jag bara vilja sitta inne och läsa. Har dessutom lånat en hel drös med porslinsböcker att 'nörda' ner mig i. Och Strindbergskvällen igår, såg ni den? Kanske lärde man sig inget speciellt nytt & mattnyttigt om den gode August, men oj vad jag blev sugen på att faktiskt greppa en av de där röda banden som skymtar där bakom fröken hönapöna. - 'En dåres försvarstal' rekommenderade många, hm, jag funderar ändå på att gå husesyn i 'Röda Rummet' eller kanske en tur ut i skärgården (Hemsöborna)skulle vara passande för årstiden?

Vi får se. Kommer tid kommer råd, säger de. Och ork?

Nu väntar mannen i bilen, en liten stärkande tur ut på landet tänkte vi oss. Min kompis kameran har bett så snällt om att få följa med. Så ni kanske också får se.

Sköt om er!
:)
/helena


ps För säkerhets skull gratulerar jag August på 100års-dagen en dag i förskott, ni vet ju hur det kan gå annars...

fredag 11 maj 2012

Min bit på jorden


"Får jag kyssa dig på handen, lilla enrisbuske,
och lägga armen kring dig, stora sten?
Får jag kittla dig i skägget, mossetuva du,
och bita i din silvernäver, björk?
Får jag vara riktigt ljus igen
och riktigt mörk igen?
Och fråglöst växa
svarslöst dö -
som gräs som gror?"
/Ur "Den lustiga våren" av Elmer Diktonius


Jag hittade en så fin bok på loppis igår. Flera fina böcker fann jag. Men den här är så fin så fin. Med den finaste av fina framsidor! "En bok tillägnad Frö och Freja och vårt liv på jorden", står det på utsidan. Av Anna Horn och ett antal medarbetare. Bokförlaget Trevi. Sök på Min bit på jorden och Anna Horn så får ni upp en massa trevliga träffar, om och runt och kring boken. Såg att det fanns ett par till salu på Bokbörsen också. Mitt exemplar kostade två och femti. Fast att det inte ens finns några femtioöringar längre. :)


Eftersom mina egna ord inte riktigt har kommit tillbaka än, trots en hel del lock och en betydande mängd pock, så tänkte jag låna lite fler kloka ord ur denna kloka bok;

"Och idealism, detta av samtiden så föraktade ord, betecknar helt enkelt
en ofrånkomlig realitet. Den är inte något dimmigt blått, som våra
drömmar förlorar sig i utan ett faktum i vår tillvaro, något som
överhuvud gör den möjlig. Vilken mänsklig strävan av än så obetydlig
högre art bottnar inte i idealism? Och hur skulle vi kunna undvara
denna högre strävan? Hur skulle något tidsskede, någon del av ett
kulturförlopp kunna göra det? Idealism är kulturens syre utan vilket
den inte kan andas"
/Ur "Den knutna näven" av Pär Lagerkvist



Med dessa rara barnaknän och dessa ständigt aktuella ord, vill jag önska er alla en bra början på veckoslutet. Oavsett om ni ska njuta av hockey'n eller något annat kulturellt. Jag ska strax rusa iväg på lokal. Lokal kulturell natt. Med Salem, proggmusik, diktläsning, Strindbergsdramatik. Och en massa annat. Sedan måste vi rusa hem igen för att se friidrotten från Doha. Tack gode gud för kulturen... och DVD:n.

:)
/helena





ps  " I am not great or small
        but part of all"

          /Greg Bradford

tisdag 8 maj 2012

jaktsäsong


Usch, här pågår några fåordiga dagar. Bokstäverna har satt sig på tvären. Orden vill inte flöda, de verkar sitta gisslan i sin meningsbyggnad. Och jag är ledsen över att behöva börja med u-ordet. U-ordet är ett typiskt symptom på texttorka. Men det är ingen idé med något stilistiskt finlir när de längsta och vackraste stroferna verkar ha gått i ide. Så medan jag beordrar munhålan ut på vokaljakt och skickar ut min vänstra hjärnhalva på skallgång efter de små gäckande, gemena konsonanterna bjuder jag på lite bilder.
Djurbilder = favoritbilder! Som ni som vet vet. (jag vet att det ser lurigt ut med två vet i rad, särskilt om man vet vad det betyder på 'utrikiska' :)


Här är den; elgen! Efter att kikat lite i "Nya lilla fyndguiden", som inte är såå ny längre (2008) men bra, kunde jag konstatera att den är ändå äldre än vad jag först trodde. Tänk att de bästa sakerna finner man nästan alltid när man inte letar. Plötsligt ligger de bara där. I en dammig hylla. Kanske på Myrorna, som i det här fallet.


Mellan 1905 och 1910 använde Göteborgs Porslinsfabrik just denna triangelformade märkning på baksidan av sina alster. Allt enl Anna Örnbergs informativa lilla bokpärla. Som förresten, bland allehanda annan information runt second hand-fyndandets ädla konst, är full med tips på hur man bäst bevarar och förädlar sina loppis- & auktionsfynd. Helt enkelt husmorstips för grejjer, eller hur man nu säger...


Tänk att ett så gammalt ursvenskt djur trivs så bra tillsammans med den östasiatiska lilla draken. Ett motiv med anor, här tryckt på en liten modern porslinsburk.
Second hand-fyndad så klart!

Blå/vitt; färger som kan förena de mest skilda arter? Uppenbarligen! Tur att jag gick på älgjakt i fredags, visserligen omedveten älgjakt, men ändå.


vi hörs - när några fler ord har rättat in sig i tangentbordsledet igen.
:)
/helena




ps "Naturlig inredning" heter Örnbergs senaste bok. Verkar intressant, tycker jag.
I'm a nature girl! woman! Åtminstone i, den myggfria, teorin

pps Nu på slutet kände jag ett visst ordåterflöde ändå, så det finns hopp. Om orden, bl a.

lördag 5 maj 2012

Hej på dig Monica!


Läste inne hos någon annan att; "Livet kom emellan" när hon skulle förklara (bortförklara?) sig. Så jag härmegrisar efter; - Livet kom emellan, när jag konstaterar att jag glömde uppvakta mina Monikor på namnsdagen. I tid vill säga. Tidigt hade jag tänkt komma med en cyberfrukosthälsning; Hej Monika! Nu blev det ett dygn senare än det var tänkt. Ett dygn är inget dygn, hoppas jag att hon tänker.


Jag blev så glad när jag hittade Monica! Monica med c, samma stavning som hon, den speciellaste av Monikor. Hon som jag glömmer bort en gång varje år. Ungefär vid den här tiden...


Från Gefle kommer hon, Monica. Percy heter hennes "pappa". (ni kan läsa mer om honom om ni klickar på en av bilderna i högermarginalen; 'Percy var ingen mes')

"Monica lång - satt på en stång och sket i en kartong!"
Jodå, det är yours truly som har skaldat dessa oförglömliga ord en gång. Snäll & söt, jomenvisst. Nästan alltid.



Så med skammens nu något preskriberade rosor på kinderna och med denna skönt blåvitt blomstande tallrik vill jag önska er en fin start på helgen. Oavsett om ni heter Monika, Mona, Gotthard eller något annat fint!

:)
/helena


ps På tal om helg ja... På Myrorna låg det en så fin Elg och väntade på mig idag. Det är förstås ett helt annat fat och en helt annan historia, men... Femton kronor tyckte jag var ett okej pris för en skogens konung med minst åttio år på nacken. Förmodligen närmre hundra. 'Monica' är ju bara barnet i jämförelse.