Häromdagen bar jag mitt nya rosa band för första gången. Det blåste och regnade ute då.
Som tur var, är årets rosa band tillverkat av vattentåligt papper, om jag har förstått det hela rätt. I vilket fall som helst föreställer bandet en liten stege. Sju steg - från mörker till ljus. En symbolik som redan de gamla egyptierna använde sig av.
Häromdagen, en annan häromdagen alltså, tog jag fram den lilla påsen där jag har sparat några av de gångna årens band, beundrade kreativiteten bakom allvaret.
Nu tar Bea Szenfeld över den rosa stafettpinnen, genom att designa årets rosa kampband. Kampen mot bröstcancer fortsätter. Kampen mot all form av cancer fortsätter. Barncancer-kampen fortsätter!
Först det viktigaste - sedan raskt över till den ljuvliga doften av höstens frukt numero uno - äppelpäppelpirumparum! De doftar nästan ändå godare än de smakar, och då måste jag ändå säga att de smakar otroligt gott.
Vi avslutar väl med ett Pippi-citat. Snart. Först vill jag bara tala om att jag håller på att binge-titta-ikapp på en säsong (från 2016, tror jag) av Antiques Road Trip (på åttan och viafree), favoritprogram nummer ett, ni vet. Storbritannien från sin vackraste sida, långt bort från Brexit och annat "tjafs".
Pippi, var det ja:
"Ja tiden går och man börjar bli gammal, sa Pippi. Fram på höstkanten fyller jag tio år, och då har man väl sett sina bästa dar."
/ur Pippi går ombord
av allas vår Astrid Lindgren
Oktober. Välkommen igen.
<3
/helena
ps På tal om Pippi - kan ni singularformen av fräknar? Fräkne. Lite märkligt låter det, men det är rätt. Jag ville nämligen lägga fräken i Scrabble, men då sa mannen att det väl är en sjö... Och jag kontrade med att han väl ändå måste mena Fryken? Eller finns det en sjö som heter Fräken också? Förmodligen är mannen bara arbetsskadad. Skogman-skadad. Inte en så dum arbetsskada att ha egentligen.