Kände att det begynnande säsongsskiftet krävde ett tavelbyte här. Flickan med famnen full med blommor fick maka på sig och ge plats för, ja, ser ni vad det är?
De här supergulliga två! Coco Chanel-kvinnan, som jag kallar henne, och den urgulliga hunden. Se bara på de små bakbenen! Och den hoprullade svansen!
Berättade ju, i söndags, att jag ändrat om en del bland de dammsamlande småsakerna på sovrumsskänken - några saker hamnade i hattasken, några andra i miniväxthuset. Ytterligare några grejer hamnade faktiskt under ostkupan. Jodå.
Minns ni Britt-Maries och Peters ostkupa? Kommer inte helt säkert ihåg om det var så de hette, men det är inte svårt att kolla, bara att vrida på kupan ett halvt varv så står deras namn ingraverade där. (Eller så får ni googla runt lite härinne, vet att jag berättade om den här kupan när jag köpte den. Tror jag var fyndigare än vanligt den dagen och döpte inlägget efter serien som pågick på femman då: Under the dome...).
Vintage-saker under vintage-kupa! Nu får parets bröllopspresent komma till verklig nytta igen. För visst borde det vara en bröllopspresent? Med namnen ingraverade så där? Undrar om de fortfarande är gifta? Skulle kupan verkligen hamnat i second handhyllan i fall de fortfarande var det?
I vilket fall är jag tacksam, för här under kommer saker och ting skifta med säsong och humör. Bästa, vackraste brevpressarna ligger där just nu. Och en och annan sexa.
:)
/helena
ps Och jodå, nu har jag ont i halsen. Mannen är bättre, inte bra, men bättre. Han jobbar på fast han är småhängig. Jag käkar taggtråd och längtar efter svalkande isglass. Och jag som har så mycket att göra... Det vackra, något bedagade dagsljuset lockar på mig. Lockar och pockar och påminner. Påminner mig om allt jag har kvar att föreviga innan vintermörkret faller igen. Mannen erbjöd sig att gå och köpa glass - fast han behöver vila. Vem har den snällaste mannen i stada? Ba undrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar