Känner mig inte speciellt trevlig just nu. Fortfarande hes. Fortfarande snuvig. Sov, förstås, inte så bra i helgen. Satt uppe hela natten mellan fredag och lördag och höll andan och försökte förstå det obegripliga. Men. Men man får vara glad att man är vid liv. Att man får vara här och hosta och snörvla och skratta och titta på bra film.
I helgen såg vi - äntligen - Filip och Fredrik presenterar Trevligt folk. En bandykomedi, beskrivs den som på ett ställe. Fast det är en dokumentär. Inget kan förstås vara lika komiskt, hjärtevärmande och svårt som livet självt. Så är det ju. I den här filmen också. Mina öron krullar sig nästan av obehag när jag hör flera av människorna på stan beskriva invandrare som "de där som snor cyklar" eller "de bara kastar sten och förstör".
Alla dessa generaliseringar, de skär i hjärtat. Bort med generaliseringar, fram med nyanseringar! Säger jag.
Vilken idé; att bilda ett somaliskt bandylag! I Borlänge. Haha. Filmen är underbar. Karaktärerna, eldsjälarna är underbara. Killarna i laget är obetalbart underbara. Och Filip och Fredrik är som vanligt bara sig själva, med andra ord fullständigt underbara.
Har ni inte hunnit se filmen än, så gör det! Värmer garanterat ett lite blåslaget och småfruset novemberhjärta.
:)
/helena
ps Bilden ovan har jag lånat från en annan underbar "stolle". Tycker omslaget till pocketversionen av Expedition L av Erlend Loe är så passande här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar