Lysande utsikter

Tänkte titta in med ett magnifikt filmtips, så här i det växlande vädret. Men just på grund av vädrets växlingar blev det nyss bestämt att vi ska göra en liten utflykt. Bara en liten. Till en park runt knuten eller så. Kanske får kaffekoppen följa med och kameran. Och de där mögelstinkande antiktidningarna, av lite äldre årgångar, de som på nåder får bo i bilen. P.g.a just doften. Lukten. Stanken!

När vi kommer hem tittar vi nog in till Dickens och Pip en sväng. Och det sista, allra sista?, avsnittet av barnmorskorna. Åh, vad jag kommer att sakna dem. En så tänkvärd, välgjord, brittisk (såklart!) serie.

Särskilt Chummy kommer jag att sakna. Och hennes varierande bestörta uttrop. Av typen; - Gosh! Som vi har skrattat åt de där uttrycken! För att i någon av de följande, allvarligare scenförändringarna, fått sätta hela skrattsalvan i halsen igen.

Filmtipset får vi ta en annan regnig dag. För det är inte ett tips man bör hasta över. Det handlar trots allt om en av de bästa filmiska upplevelser som jag har haft på länge. Kanske t o m mycket länge.


En annan dag mina vänner. Nu en snabb utflykt, mellan skurarna.

:)
/helena



ps Ser ni vad som finns där borta på "Bron"?
Förlagan till vykortet har självaste Carl Larsson gjort.

Veckans skörd

• Två ljusgula duniljus i originalförpackning, 5 kronor på Emmaus.
• En hel bunt - säkert minst tjugo stycken, bättre begagnade nummer av ANTIKVÄRLDEN, 10 kronor på på-landet-auktion.
• Ett oöppnat paket Liljeholmens Kronljus, i den där härligt krämvita (créme- för Er folk därute av den fina världen:) färgen, 15 kronor på p-l-auktion.
• Ett litet fint Royal Copenhagen Fajancefat (som redan pryder sin plats på köksskänken, jag vet inte vad jag ska ha det till, så litet det är, men fint är det!), 20 kronor på p-l-auktion. Då ingick ett par ganska fina Iittala-ljuslyktor också. Kivi, ni vet.
• En liten figur av en speciell karaktär som ofta kan skymtas i december månad..., av lite äldre slag, 40 kronor på en annan p-l-auktion.
• En väldigt fin tygtavla av batikkaraktär. Sjuttiotal förstås, 10 kronor på, ja just det - en auktion på landet. Vet inte vem som har gjort den dock. C. Larsson står det. Gissa om man får upp många träffar på en viss Carl Larsson när man försöker googla! Inte blir det bättre när man lägger till textil, då kommer hans fru upp istället. Ja, jag försökte slå på batik också, det hjälpte inte det heller.
• Så second hand-summasummarum för veckan blir exakt etthundra kronor. Om jag inte har räknat fel.

Detaljerna på tavlan är så... detaljerade. Och fina. Jag älskar detaljer! Se bara på mönstret på skålen/korgen. På formen på ögonbrynen, mönstret på kjolen. De röda läpparna, armbandet och den vackra hals/nackringningen. Love it all.


:)
/helena




ps En "detalj" som jag inte är så förtjust i är röklukten. Urk. Textiltavlan har uppenbarligen bott i ett rökarhem länge, länge. Säkert ända sedan sjuttiotalet. Det är därför som den står i 'doftkarantän' vid den glipöppna balkongdörren. Där får den antagligen stå länge, länge. Jag tröstar mig med att den säkert inte hade blivit så prisvärd om den doftat gott redan ifrån början. Mycket sniffande blir det, när man går runt på visningen på dödsboauktioner. Se upp för mögeldoftande böcker, textilier och tidningar! Och rökstank då! De nummer av ANTIKVÄRLDEN som jag hittade nu i veckan var av nyare årgångar, så de hade väl inte hunnit se insidan av en fuktig kista/källare/vind ännu.

Misja on a mission

Läste precis något så sorgligt på texten, text-tv:n, om en björn som ska skjutas. Tyvärr inte i en skottkärra fram ... Den ska skjutas för att den vägrar låta bli sina mänskliga grannars soptunnor. Sorgligt, eller hur?

Mannen och jag hade soffrådslag i frågan. Det lät ungefär så här; - Kan de inte helt enkelt låta bli att lägga något som luktar gott, läs mat, i soptunnorna bara?

- Ja, eller varför inte ställa ut några tunnor i skogen där nallen egentligen bor?
- Hur menar du då?

- Soptunnor fyllda med godsaker bara till björnen, som hen inte behöver dela med sig av till någon, varken tvåbent eller kobent eller fyrbent liksom. Eget lördagsgodis och så lite lördag hela veckan på det, så ordnar det sig nog. Tror du inte?

- Du menar då blir den lilla brumbjörnen precis som vanligt folk? - Ja, fet, åderförkalkad, får dold diabetes och dör i förtid... Snipp, snapp, snut, så var den sagan slut. Och björnen. -Hm.

Inne på Skansens hemsida hittade jag en liten rolig djurfrågesport. För alla oss små och stora barn. Testa er här! Det var kul även om jag inte riktigt fick alla rätt. Det gick lite bättre för mannen. Och jag som trodde att jag var den största djurvännen av alla, här hemma, i vår soffa. Så kan det gå.


:)
/helena



ps Kommer ni ihåg Misja? Det gör jag.

Med trumf på förhand

 Politikerna har sagt sitt för denna gången och jag kommer att tänka på en staty.

Man skulle kunna tro att det beror på hennes namn. Lachesis - en av de tre ödesgudinnorna. Hon som tilldelar människorna sina respektive livslotter.

 Lachesis betyder tydligen ungefär - lotta ut.

Livet som ett lotteri. Där skulle man lätt kunna göra en parallell till politiken, men det var inte heller därför som jag kom att tänka på denna, något stela, men mytologiskt intressanta bronslottokvinna.

Visst ser hon hemlighetsfull ut? Hon verkar inte riktigt vilja visa trumfen. Hon håller på sig. Hon vill väl att korten ska ligga rätt. Lagt kort får ju oftast, som bekant, ligga där det ligger sen. Enligt alla spelets regler. Men det var inte därför som jag kom att tänka på henne.

Att mannen precis i detta nu lägger patiens, här alldeles bredvid mig, var inte heller det som triggade min hjärna åt den kurviga croupierkvinnans håll. Bara nästan.

För det var mannen som sa något, ett par ord, när vi gick där i den vackra parken bakom henne.

Han sa att han hade bestämt sig, redan?, för vilket parti han skulle rösta på nästa gång.

 - Det där, precis framför dig, sa han.

Jag snurrade runt, först åt höger, sedan åt vänster, men jag fattade och såg fortfarande ingenting.

- Höftpartiet, såklart. Sa mannen.

:)

/helena

Don't blame it on the sunshine

Lite varstans den senaste tiden, har det gått att läsa om den fallande olycksstatistiken. Positiva siffror. Statistik man bara måste gilla.

Man har sökt förklaringar i väderleken. Stuckit både näsan och fingret rätt upp i vädret och sagt; - Det är regnet som har dämpat trafiken, farten. Därför har trafikolyckorna blivit färre hittills i sommar, än föregående år, påstår de som vet.

Men jag vet bättre. Såklart. Det är min nya, gamla, ljuslykta och jag som med hjälp av värmeljusens kraft har skickat ut en regelrätt besvärjelse. Tror ni mig inte? Jo, till och med när vädret har varit som vackrast så har vi utövat våra mest trafikmagiska krafter och tänt på, trots gassande solsken. Persienner är till för att fällas!

Vi har tänt ett ljus för alla som har gått över ett övergångsställe någon gång...

...och alla bilister. Särskilt de med keps.

Nu i semestertrafiktider ska vi, värmeljushållaren & jag, tända ett par extra starka ljus för all tung trafik därute. Särskilt för dem med långa släp. Så att inget händer någon av er, oss, ute på de många gånger vackra, men vältrafikerade sommarvägarna. Simma lugnt. Och låt gaspedalsfoten få lite lagom semestervila, den också.


:)
/helena




ps Gissa om jag blev glad när jag hittade en ljuslykta till, i den här smäckra, läckra formen. Och förvånad, för jag hade ingen aning om att den fanns med det här, mycket speciella, inpräglade mönstret. Någon slags reklam måste det väl vara. GTF står det på en sida och Stora Holm på en annan. Förutom bilderna på Herr Gårman, bil och bilförare och lastbilen med släp då. Jag vet att det finns fler än jag som har fattat tycke för de här små Rörstrandslyktorna. Nu har jag en riktig samling, FYRA stycken. Ni minns kanske den fina med julmotiv och den enkla snurriga turbinmönstrade? Ni hittar dem här i inlägget, 'Ängeln ljuger inte'. Dessutom skymtar de förbi här i fönstret på bild no 6, om ni är sugna på ljuslykteöverkurs, i sommarvärmen. Tyvärr var den lite dyr, 30 kronor, men vad gör väl det, när pengarna går till välgörenhet, Emmaus?

pps För er som inte, enbart, litar på min och min lyktas förmåga så hittade jag lite tips här.

Nä, ingen titel alls faktiskt

Idag hade jag tänkt att berätta om något helt annat, men när det tar mer än fem minuter för mig att försöka komma på en titel till texten jag vill skriva, då vet jag att det inte är någon bra dag för skrivande. Flödet finns inte där. De bra dagarna hoppar titeln ner på tangentbordet med ljusets hastighet. - Jag har sagt till mig själv att sluta överdriva, säkert en miljooooon gånger, vid det här laget. Hm.

Och jag vill inte lägga mig ner på mina bara knän och böna efter orden. Man får så ont i knäna då, eller blir blöt om dem om man skulle råka befinna sig utomhus... eller dammig om dem, om man befinner sig innanför husfasaden.

Så idag säger jag, nästan, bara; trevlig helg! Hoppas att vi "ses" i helgen, för nu var det längesedan jag kikade runt till alla er sköna satelliter där ute i bloggosfären. Hittar jag orden så skriver jag nog en rad eller två härinne också.

Vad ska ni göra i helgen?

Kanske att det hinns/orkas med en liten loppistur i morgon, vi får se. Hemmet känns i starkt behov av TLC efter en vecka med tre, TRE, auktionsbesök. Inte så mycket köpt dock, priserna ligger på en annan nivå nu på sommaren, billigt är det för all del alltid, men inte alltid tillräckligt för den hårt åtstramade sommarbudgeten. För att uttrycka sig lite, ofrivilligt, Borgst. Borgiskt? Ja, ni förstår.

En god bok behöver å andra sidan inte kosta ett endaste dugg. Allt som behövs är lite tid, ro att läsa och gärna ett lätt ackompanjemang av regn mot rutan.
Sorry, all you fun-sun-lovers därute.

:)
/helena


ps En hel hög med gamla vykort ropade jag i alla fall in. Och några konstböcker. Bildbevis dyker säkert upp, snart, på en blogg nära er.

Ladybugging me

Någon viskade, nästan ljudlöst, i mitt öra;
- Nu är sommaren här, på riktigt.
Som om jag ville höra.
Vad göra?
Vända andra örat till!
Som om det skulle hjälpa.

:)
/helena



ps Ssscchhh, säg det inte till någon, men det händer att jag gillar ett och annat smått och gott med sommaren, sssccchhh.

pps På latin heter hon Coccinellidae. Ladybird kallas hon i vissa delar av världen. Och lady cow. Huh? Kärt barn har många namn. Enligt Wiki.