Blommande smörgåstårta

Här kommer en murrig hälsning från vår egen lilla, enkla Nobelkväll. Här har inga tallrikar kraschat - än.

Änglarna är med oss ikväll. Den största ängeln skakar grädde just nu. Visp är för veklingar! Nej då, men att skaka i en påse sparar disk, och det blir ju ingen diskmaskinslös människa ledsen av. Något ska strax hällas upp ur en konservburk, tror det blir persikor. Bästa Swedish Grace-skålarna ska fyllas till brädden. De är ju så små.

Först skålade vi i apelsinlikör, för Alfred förstås!.

Annars bestod menyn av god, god julkorv med pommes Pers. Alltså pulvermos blandat med persiljeklipp. Gott, gott. Och snabblagat, så att man hinner hänga med i alla jäsande, pösande sköna konversationer runt TV-bordet. Jästceller och isande fasövergångar serveras på löpande, nobla band.

Och jag vet att det ska föreställa romantiska sommarängar på honnörsbordet, men visst ser det ut som en stor, lång, blommande smörgåstårta? De små aprikosfärgade blommorna underst är räkorna och det vippiga gröna överst ser precis ut som vajande dillkvistar. En vacker komposition hursomhelst.

Här hemma tänks inga djupa tankar ikväll, det får andra göra. Det har andra redan gjort - uppenbarligen. Nu serveras snart efterrätten och kaffedoften sprider sig från köket, runt hörnet och in hit till mig, och ända upp i mina glada näsborrar!

:)
/helena