"... Vardags vind vid hennes ruta viner, vardags damm står tätt i hennes fjät, ...
... ändå något änglaaktigt skiner omkring Fridas huvud, medge det! ..." Känner mig lite som Birger Sjöbergs Frida i vårstädningen. Förutom det där med det änglalika då. Fördelen - en av alla fördelar! - med att föredra vintage-saker är att man kan samla på sig ett lager av dem, utan att tömma plånboken. Vet inte hur många små fina bilder jag har hittat för ett par tjugor. Och tallrikar för lika mycket. Lika lite. Det innebär att jag kan byta ut lite som jag vill, efter säsong och humör.
Inget nytt under solen här inte. Självklart inte, men jag menar att ni har fått se allting vid något tidigare tillfälle. Som blomsterflickan på det gamla trycket. Varje år kommer hon med nya blommor i sitt förkläde. Eller gamla. Fina, i vilket fall.
Men den här engelska tallriken stannar. Ni kanske minns den? Det är en reproduktion av ett mönster från 1780. Tycker särskilt om; att just de gröna detaljerna är handmålade. Och att elefanten verkar så gigantisk. Gigantisk och gullig.
Nähä, om jag skulle ta och hänga upp den där tallriken nu då! Men först, lite mer Frida i vårstädningen:
"... Medan vårens blåstar glada dirra
uti takets telefontrådssträng,
byråns katt utav porslin ses stirra
tankfullt ned på Fridas spring och fläng.
Nu min ängels hand med hammarn bankar
broderiet fast vid lätta dån:
'Lägg inunder tröskeln tunga tankar
och din hatt och stav i stuguvrån'. ..."
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar