Mumintrollskog

Solen stod lågt och humöret var på topp. Det var en vacker kväll. I början av augusti.

Allt var mossigt och magiskt och trollskt.

Primörerna stod som spön i backen.

En skylt, ett foto från en svunnen vintertid, påminde om att någon bott här, precis här, där hagarna och rösena nu breder ut sig. I ett hål i ett träd påstods det bo en uggla. Vi ropade ho-ho. Vi ropade mjau. Men ingen kattuggla kom ut för att leka med oss.

Sedan fick vi syn på några andra djur. Och en spännande figur. En liten, liten figur. En liten stor figur.

Mamma Mu?

Muminmamman! Ligger inte Mumindalen i ett annat land? Hm.

Det var en sådan där perfekt kväll. Som följde på en lika perfekt eftermiddag. 

Jag minns inte vilka lag som möttes just den kvällen. Men jag minns känslan av harmoni. Av att hinna med så mycket på en enda eftermiddag. Medan det fortfarande var ljust.

Tänk bara, att hinna hitta en Muminmamma-pin (på välgörenhetsloppis) till mannens samling och hinna gå ut i trasslig trollskog. Och ändå hinna hem i tid till VM-fotbollen. Något att drömma om nu när vintervindarna viskar våra namn. Eller vrålar.

Älmås naturreservat, en plats som (g)jord för att försjunka i kulturhistoriska tankar. Jordbrukshistoria. Gamla odlingslandskap. Och en plats som skapad för att - än en gång - förundras över vår högt älskade natur. Ho-ho liksom. Och mjau!

:)
/helena

ps Boktips i ett ps? Vanvördigt? Nej, värdigt. Ett ps bör alltid vara viktigt. Jag är säker på att Tove Jansson hade hållit med mig. Brev från Tove Jansson vill jag gärna läsa. Har hört att hon älskade att skriva brev. Riktiga brev. My kind of woman!

Lars Lerin. My kind of man! Hans bilder, ni vet säkert redan att jag älskar dem. Fortfarande har jag inte lyckats få tag i hans Naturlära. En bok/ett konstverk jag känner att jag inte kan leva utan. Och det kände jag långt innan den blev Augustprisbelönad. Så det så.

Elisabeth Dunker. Måste erkänna att hennes briljanta konstnärsskap/design undgick min radar ganska länge. Kanske har hon fallit offer för min konstiga idé om att saker som är populära automatiskt är lite tråkiga?! Måste nog tänka om lite där. Fine Little Day fångar min nyfikenhet. Med sin lekfullhet. Med känslan för naturen. Med all vintage förstås. Bilderna. Skaparlusten! Vill verkligen ha boken. Läser bloggen så länge. (Med roliga pepparkaksvantar! )

Ett musikaliskt vysitkort med lingonsmak

- Hur många låtar finns det egentligen? Även om frågan från en av hans elever överrumplade honom något, då, mitt i lektionen, så svarade han ändå blixtsnabbt: - Det är en svår fråga... men jag skulle tro att det är ungefär lika många som det finns lingon i världen. Han är förstås mannen.

Mannen, som dessutom fått en förfrågan om att spela julmusik i den lokala ICA-affären. Hur coolt liksom? LIVE-julmusik i mataffären. Och här handlar det inte bara om Staffan stalledräng och tusen juleljus, här handlar det om Bing Crosby, John Lennon, Slade och en massa annat. Å så Wham då. Last Christmas. (Kul parentes när man ser videon; att många av de överdimensionerade vinterjackor som vi tonåringar använde då - i mitten av åttiotalet - är så moderna nu igen). Tvingade mannen att ta med den på sin repertoar. Visst är den uttjatad, men det blir ingen riktig jul utan att ha lyssnat på George Michaels svikna vibrato, minst en gång.

Och nu är det dags igen. För en himla många låtar som ska rädda fler ifrån onödigt lidande. Rädda fler ifrån att drabbas av HIV. Musikhjälpen 2014!

Så, förutom en liten släng världsfred lagom till jul, önskar jag mig en rockig och polisonglång julsång: Merry Christmas Everybody. (Gillar särskilt den där strofen om mormor. Mormor som tycker att de gamla julsångerna är de bästa, men sedan rockar hon likväl loss med alla andra!). Med Slade. Även om jag tycker att mannens version är bättre. Och något mindre hårig...

:)
/helena

ps För några månader sedan bestämde jag mig för att det vore bra att ha ett visitkort. Bra att ha med sig i fickan. Bra att ha i samband med frågor. Till exempel när man vill fråga om det är okej att man fotograferar, och den svarande personen undrar - Till vaddå? Eller om man fotograferar något utan att fråga, så kan man ju sticka till någon i närheten ett visitkort med orden: - Här kan du se resultatet senare, om du vill. Eftersom jag är en stark anhängare av devisen; man tager vad man haver, så fick det bli en handfull hemgjorda visitkort i laminerat vykortsformat. Vysitkort. Kom ihåg var ni hörde det ordet först.

World Wide Window-shopping

Även om rubbet här - morgonrocken, tavlan och kopparna - är second handinköp, så händer det att jag drömmer om nya saker. Oftast stannar det dock vid drömmar. Eftersom det mer och mer känns lite som "mitt kall" att hålla vintage-flaggan högt. Högst! Och för att man blir så kräsen av att umgås med alla dessa unika skatter som bara finns där - i den bättre begagnade världen.

Men det finns nya "grejjer" och nyare design som jag bara inte kan motstå. Som Fia. Spel och bricka, i ett och samma oemotståndliga Bengt & Lotta-paket. Det var ganska många år sedan jag köpte min nu, men den finns fortfarande att få tag i. Satt och bläddrade i deras produktkatalog för 2014-2015, och där finns den praktiska, bärbara spelplanen med. Bland fågelljusstakar, filtar, träföremål och en massa annat fint. Tycker nästan Fia-brickan kan räknas som en designklassiker numera. En färg- och lekglad sådan!

Ibland fastnar jag fullständigt i alla - nya - vackra saker i alla välfyllda webb-shoppar som poppar upp i varje vrå av cybervärlden. Fast nästan allt här ovan är second hand. (Påminn mig gärna om att jag måste visa er vad som finns i den vita dalamönstrade mappen snart).

Tänkte dela några av mina finaste web-window-shopping-tips med er. Några känner ni säkert igen, för jag fortsätter gärna att drömma samma dröm om och om igen. Ni kan ju se det som julklappstips, om ni så önskar.

• Denna blå/vita kopp känns som en dröm för den historiskt intresserade inrednings- och trädgårdsfantasten. Med ett lite annorlunda mönster. Unikt för Gunnebo.
• Ta gärna ett längre varv i Gunneboslotts webbutik. Grämer mig att jag missade julmarknaden i det söta träslottets skugga.
• Den lilla brickan med Tuvstarr på, får gärna bära min mellis hela nästa år.
• En ljuslampett med samma långhåriga tös. Blir lite som en småländsk Lucia, med krona och allt.
• Kudden jag aldrig slutar att drömma om. Med självaste Bauers. Deras profiler är så vackra tillsammans. Finns som handduk också. I bästa Horreds-kvalité.
• I Moderna Museets webshop kan man förstås klicka sig runt bland konst och inredningsdetaljer i evigheter. Har köpt en hel del julklappar härifrån genom åren. Svårt att välja bland allt fint bara.
• Men min blick fastnar till slut i trädgårdslandet, igen. En vacker vattenkanna i plast! Är det ens möjligt? Jo, det verkar faktiskt så. Hela 12 liter rymmer den dessutom.
• Och så vill jag ha sällskap av Nana i badrummet. Det är ju så trist att duscha själv... Skämt å sido, Niki Saint Phalle's 81 centimeter stora, uppblåsbara, staty skulle jag gärna umgås mycket med.
• Avslutar med lite magisk Kurragömma för de små. Här är det lätt att gå vilse bland alla hållbara leksaksdrömmar. Vackert och roligt och miljötänkvärt. Jag vill gärna ha något i trä. Varför inte ett balancing tree eller en stor härlig bondgård! (71 delar ingår. S-ju-tt-io-en!).

:)
/helena

ps Har säkert  bloggat om alla mina second handkoppar vid det här laget. Utom möjligtvis den blå ifrån Höganäs. I Bara en Kalanchoe kan ni i alla fall se hur fint den röda koppen trivs tillsammans med en liten, liten blomma.

Moder Natur

Tänkte att ni också behöver lite tröst. Jag gör det definitivt. Med bussolyckor och skottlossningar alldeles runt knuten är det svårt att inte bli ledsen och uppgiven. För att inte tala om situationen i maktens skakiga mitt.

Sällan vänder jag mig till högre makter. Vänder mig hellre mot konsten, dikten, alla människans inneboende krafter. Tänker att vi definieras så mycket av vår förmåga att använda våra gemensamma och individuella gåvor på ett bra sätt. Ett icke-destruktivt sätt.

Men ibland behövs en bön, en dikt. En bön till våra inneboende högre makter. Maria Wine ber så bra åt oss:

Moder Natur

Moder Natur

du som är i rymden och på jorden

medmänskligt vare ditt namn och din makt

Giv oss varje dag vårt berättigade bröd

som du i din födelseiver fråntager så många

Fräls oss från mera av din vrede:

din slutgiltiga dödsdom är oss nog 

Inled oss gärna i frestelse

att vi kan pröva vårt motstånds styrka

Förlåt oss våra frågvisa skulder

såsom vi ock förlåter dig

som är oss svar skyldig 

Ty livet och dess frågor är våra

dess gåta din makt i all evighet

Amen

/av Maria Wine
ur Kosmisk hembygd (1993)
en ekologisk bok för alla
en antologi av Göran Hassler


<3
/helena

Värmejuice och andra småputtrigheter

Vi tog oss upp på den högsta platsen vi kunde komma på. Spanade in alla ljusen.

Mannen hade skrivit värmejuice på inköpslappen och jag undrade om han menade glögg.

Köpte en liten sak att hänga upp i granen också. Eller i grenen. Eller var man vill.

Sedan trotsade jag mörkret för att visa er något av det romantiskaste man kan få syn på en vinterkväll - vita svanar mot svart vattenyta!

Kom hem med en sådan där röd och svullen näsa som kylan så gärna och givmilt ger en. 

- Bästa botemedlet mot världens alla otäckheter, sa jag. Om Ernst. Så klart.

:)
/helena

Femstjärnigt?

Samtidigt som vinterkvällarna känns som skapade för att krypa upp i soffan och titta på film, så känns dagarna för korta för att faktiskt, praktiskt hinna göra det. Dagarnas effektiva tid krymper liksom ner till ett minimum i mörkret.

Och då tänker jag lite så här; att om man ändå inte hinner göra något "vettigt" när kvällen kommer, så kan man lika gärna se en bra film! Bra tänkt va?

Nu tillhör ju jag, i och för sig, den fyrkantsögda skara som tycker att filmtittande i allra högsta grad kan vara både vettigt och produktivt. Förutom spännande, roligt och lärorikt då. Och en massa andra filmnördiga adjektiv.

Just nu har mannen och jag fem riktigt heta filmkvällskandidater på vår egen lilla movie-list:

1. Enough Said (länk till Stockholms filmfestival 2013) Med oförglömliga James Gandolfini i en av sina sista roller. Relationsförvecklingar med ex som i exfru inblandad. Julia Louis Dreyfus medverkan borgar säkert för flera skratt, i denna påstått intelligenta, romantiska komedi. Och jag har nästan aldrig sett Catherine Keener i en dålig film. Bara en sådan sak.
2. Noah (länk till IMDB) Nja. Känns kanske som ett lite osäkert kort med Russel Crowe i huvudrollen. Visserligen vilar jag ögonen på hans profil mest varje dag (ni som följer vet varför jag aldrig kan skiljas från filmaffischen till A beautiful mind. Inte bara för de vackra ögonbrynens skull. Jennifer Connellys ögonbryn, that is). Men, märkligt nog, känns detta syndaflodstema aktuellare än någonsin. - Sitt still i båten, sa säkert Noah.
3. Enemy (länk till trailer) Bygger på nobelpristagaren José Saramagos bok: Dubbelgångaren. Känns som ett härligt kusligt tema. Tänk dig själv; att man har hyrt en bra film... och så får man syn på sin dubbelgångare i en av rollerna. Ruskigt. Och spännande. Med en skäggig Jake Gyllenhaal i huvudrollen (huvudrollerna?) lär man inte bli alltför besviken.
4. The Lunchbox (länk till SF Bio) Läs den här intrigen, säger jag bara! Lunchlådor som förväxlas och vänskap som börjar spira. Jag blir hungrig bara jag tänker på doften av currykyckling, eller vad det nu kan vara som serveras i lådan. Känns som en klar måste-se-film för mig.
5. Prisoners (länk till SvD-recension) Barn som försvinner är aldrig något att leka med. Och jag såg ordet "tortyr" nämnas någonstans i samband med den här uppenbara vuxenfilmen. Men, den här thrillern utlovar rysningar min ryggrad helt enkelt inte vill vara utan. Känns ändå tryggt på något sätt, i allt det läskiga, att finna både Viola Davis och Maria Bello i rollistan.

Om det är någon som har hunnit se någon av dessa fem lockande, rörliga berättelser - eller alla fem kanske? - så får ni gärna skicka in ett varnande filmfinger bland kommentarerna. Om den/de inte var så bra som det verkade på pappret alltså.

:)
/helena

ps Min hand trevar alltid efter mannens, när jag ser något riktigt läskigt. Vems trevar Du efter?

Innanför barken

Ibland 

något tar sig in 

 

ignorerar elstängslen 

trotsar stormvarningen

ställer till en scen

åbäkar sig 

står på barrikader 

skyr inga medel 

Ibland 

tar sig något in  

innanför barken

hjärnbarken 

vilar 

bidar tid  

låtsas oberörd 

Ibland

tar sig någon in   

förbi skumrasket

genom spegeln  

tickandet

taggen

tråden 

tänderna

gnisslandet 

Ibland tar sig något in

stångjärnshammaren

murbräckan

kofoten 

Ibland

tar sig något in

blandar  

ger

rullar runt 

bland fur och gran  

och halm

Ibland

något tar sig in 

drömmarna 

underliga

för underliga 

vackra 

:)
/helena