Femstjärnigt?

Samtidigt som vinterkvällarna känns som skapade för att krypa upp i soffan och titta på film, så känns dagarna för korta för att faktiskt, praktiskt hinna göra det. Dagarnas effektiva tid krymper liksom ner till ett minimum i mörkret.

Och då tänker jag lite så här; att om man ändå inte hinner göra något "vettigt" när kvällen kommer, så kan man lika gärna se en bra film! Bra tänkt va?

Nu tillhör ju jag, i och för sig, den fyrkantsögda skara som tycker att filmtittande i allra högsta grad kan vara både vettigt och produktivt. Förutom spännande, roligt och lärorikt då. Och en massa andra filmnördiga adjektiv.

Just nu har mannen och jag fem riktigt heta filmkvällskandidater på vår egen lilla movie-list:

1. Enough Said (länk till Stockholms filmfestival 2013) Med oförglömliga James Gandolfini i en av sina sista roller. Relationsförvecklingar med ex som i exfru inblandad. Julia Louis Dreyfus medverkan borgar säkert för flera skratt, i denna påstått intelligenta, romantiska komedi. Och jag har nästan aldrig sett Catherine Keener i en dålig film. Bara en sådan sak.
2. Noah (länk till IMDB) Nja. Känns kanske som ett lite osäkert kort med Russel Crowe i huvudrollen. Visserligen vilar jag ögonen på hans profil mest varje dag (ni som följer vet varför jag aldrig kan skiljas från filmaffischen till A beautiful mind. Inte bara för de vackra ögonbrynens skull. Jennifer Connellys ögonbryn, that is). Men, märkligt nog, känns detta syndaflodstema aktuellare än någonsin. - Sitt still i båten, sa säkert Noah.
3. Enemy (länk till trailer) Bygger på nobelpristagaren José Saramagos bok: Dubbelgångaren. Känns som ett härligt kusligt tema. Tänk dig själv; att man har hyrt en bra film... och så får man syn på sin dubbelgångare i en av rollerna. Ruskigt. Och spännande. Med en skäggig Jake Gyllenhaal i huvudrollen (huvudrollerna?) lär man inte bli alltför besviken.
4. The Lunchbox (länk till SF Bio) Läs den här intrigen, säger jag bara! Lunchlådor som förväxlas och vänskap som börjar spira. Jag blir hungrig bara jag tänker på doften av currykyckling, eller vad det nu kan vara som serveras i lådan. Känns som en klar måste-se-film för mig.
5. Prisoners (länk till SvD-recension) Barn som försvinner är aldrig något att leka med. Och jag såg ordet "tortyr" nämnas någonstans i samband med den här uppenbara vuxenfilmen. Men, den här thrillern utlovar rysningar min ryggrad helt enkelt inte vill vara utan. Känns ändå tryggt på något sätt, i allt det läskiga, att finna både Viola Davis och Maria Bello i rollistan.

Om det är någon som har hunnit se någon av dessa fem lockande, rörliga berättelser - eller alla fem kanske? - så får ni gärna skicka in ett varnande filmfinger bland kommentarerna. Om den/de inte var så bra som det verkade på pappret alltså.

:)
/helena

ps Min hand trevar alltid efter mannens, när jag ser något riktigt läskigt. Vems trevar Du efter?