Kärt barn

Ni har säkert sett henne förut.
Den lilla läserskan.
Hon som bor i det murriga hörnet ovanpå den gröna bokhyllan.
Har försökt att lyfta ner henne därifrån ett par gånger, vill så gärna få bättre ögonkontakt.
Men hon vill inte.
Hon trivs bättre där, med en bok i handen.
Ibland kallar jag henne bokslukerskan.
Om någon skulle fråga efter mina fem favoriter här hemma, så skulle hon inte glömmas bort.
Hon är mest mannens lilla flicka.
Han ärvde hennes lockar från äldre generationer.
Men det är i mitt hjärta hon bor.
Hon har ett namn, en inskription, någonstans, men det har jag aldrig brytt mig om att studera.

En dag började jag fundera på om hon inte var lik någon? Någon klok och modig.

Numera kallar jag henne Malala.

:)
/helena

ps I am Malala.