Ordlös

Sitter och plockar bland orden.

Mannen sitter en bit bort, hans skärm skymtar till höger. Jag tror han spelar "bananen". Det hörs inte så mycket. Ibland grymtar han liksom till och det gamla skrivbordet skälver i sina grundvalar av trycket från hans speliver. Aha, nu hörs det något annat. Svagt, för han har satt hörlurar i öronen.

Plockar och plockar bland mina låneord. Har inga egna idag. Hudlös och ordlös är allt som kommer för mig. Försöker plocka loss några ord som verkar vilja säga någonting.

Hur jag än plockar så känns det inte som att några av mina kombinationer blir bättre än de som redan finns, ifrån början. Konstigt. Sitter de ihop så av en slump? I så fall är slumpen bättre än jag. Idag.

Hittar till slut min favorit:

chant forest
could breast
shine winter

Slumppoesi. När den är som bäst. At it's best.

:)
/helena

ps Pride & Poetry. Sorry, skulle inte göra någon mer reklam för Magnetic Poetry nu. Inte just nu. Kunde bara inte låta bli. En Jane Austen-version känns så rätt. På något tidlöst sätt.