Den kostade inte mycket. Och den ser inte mycket ut för världen. Brickan! Skavd och välanvänd. Vacker! Motivet är verkligen slitet, för att inte säga utslitet. Men det är ju just sådant som får mig att älska de använda sakerna. Att det verkligen syns att de har använts.
Det känns lite som att jag räddade den - kanske hade inget annan köpt med sig denna "fula" plåtbit hem från välgörenhetsloppisen - från ett undanskymt liv på ålderns höst. Nu står den i paradposition, på fönsterbrädan i köket.
Det roliga är, att den gamla Kärnkaffe-loggan syns så tydligt på kaffekannan, som den fina damen på brickan häller ur, fast att så mycket annat har blivit helt utraderat av tidens tand. Mannen. Fästmannen? Han syns nästan inte alls längre. Förmodligen har någon gillat att studera den vackra klänningen, medans en kaka till har slunkit ner. Och då samtidigt passat på att ställa sin kaffekopp precis där, mitt på mannen. Stackarn.
:)
/helena
ps Vill ni också ha en bricka? När jag var på biblioteket innan jul och letade efter julstämning, fann jag en tävling hos Hem & Antik. Där kan man bland annat vinna en väldigt fin liten bricka. Med ett romantiskt (krackelerat) rosmotiv, hämtat från en gammal kakelugn. Men skynda, för senast den 2:e jan. måste man skicka in.
Om ni tillhör dem som inte har turen på er sida...så går det att köpa den fina lilla brickan här i Waldemarsuddes museishop. Där finns även den här ljuvliga blå med hortensior. Och den här blå/vita med Carl Malmsten-signatur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar