Ett tu tre, så förde jag mina disknariga fingrar till tändsticksasken, slog an plånet och tände tre ljus.
Sedan tackade jag min lyckligaste stjärna för att ha fått möjlighet att leva i en sådan rik tid. Rik i bemärkelsen - att ha fått leva en stund på jorden samtida med en så ödmjuk och klok man.
Längst ner i den något kulörröriga ljuslådan hittade jag till slut ett ljus som nästan är gult. Inte riktigt ANC-gult, men tillräckligt gult för att fungera som en hyllning till organisationens store fadersgestalt.
Just idag, på de tre vise männens dag, tänder jag mina tre små visa ljusstaksmän för en väldigt vis man: Nelson Rolihlahla Mandela! En man som verkligen kunde konsten att ena folk över alla möjliga gränser. Nu är det officiellt - jag döper mina tre små fina glasmän efter Nelsons tre fina namn. Och jag antar att det måste bli den lille som får heta Rolihlahla? ;)
Helst skulle jag förstås tänt ett ljus i Sydafrikas alla sex färger, men favoritkombinationen rött, blått, vitt finns ändå representerat på så många ställen här hemma. Och mina tre små män orkar faktiskt bara bära ett ljus var. Alltså fick det bli ANC-flaggans tre - gult, grönt, svart. (Jo, jag vet att de står i "fel" flaggordning, egentligen). Men vad gör det? Tolerans mina vänner, och lite tålamod, tror jag att Madiba hade föreslagit.
:)
/helena
ps Om ni vill läsa lite om Kasper, Melker och Baltsar - de tre vise männen - så skrev jag lite om dem (och det fina Orreforsfatet) förra året. Och här kan ni läsa vem det är som troligtvis har designat de tre små kloka ljusstaksmännen. En dansk minsann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar