Dekor av vegetation i relief. Bra beskrivning, som jag läste någonstans. Ängens blommor. Särskilt den flikblommiga klövern, drar mina blickar till sig. En underskön vas, helt utan ambition att överdriva eller skryta. Sådant imponerar på mig.
Och den bästa vasen är ju, som alltid, den som inte behöver några blommor som sällskap, egentligen. Här, ovan, ser den nästan ut som en kruka. Eller ett ytterfoder, om vi ska uttrycka oss lite mer professionellt. Faktum är att Suvi-serien omfattar både vaser i olika storlekar, ljusstakar och ytterfoder. Så mycket har jag lyckats läsa mig till. Kanske finns det någon ytterligare del? Någon som vet något? Finns det någon skål, eller så? Var inte blyga, om ni har koll. Lämna gärna en kompletterande kommentar, eller skicka ett mejl.
Den här, som jag fann på Myrorna för ett par veckor sedan, mäter 21 centimeter över havet och är cirka nio centimeter i diameter. ARABIA. Ja, den här oglaserade skönheten är faktiskt finsk. En fantastisk, fräsch och formfulländad finländare, helt enkelt.
Bland blad- och blom-reliefen kan man läsa (och känna med fingertopparna) ett GOG. Som i Gunvor Olin-Grönqvist (1928-2005). Hon började arbeta på The Department of Industrial Art, hos Arabia, på 1950-talet. På 70-talet formgav hon en servis med det klassiska namnet Tea for Two. Så mycket mer fakta om Gunvor Olin-Grönqvist hittar jag inte hos Arabia. Men efter lite ytterligare sökande stöter jag på den typiskt murriga, gedigna 1970-tals servisen Kosmos i samband med hennes namn. Även muggar, med glada scenerier och persongallerier i den påmålade dekoren, skymtar förbi.
Vilket årtionde min vas är tillverkad, blir jag inte helt på det klara med. Någonstans nämns 50-talet och det populära ordet "contemporary". På flera ställen, hos auktions- och andra second handförsäljningar, talas det i något diffusa ordalag om "andra delen av 1900-talet". Stämpeln undertill ger inte heller ett entydigt svar. Ingern av stämplarna stämmer helt överens med den som finns under just min Suvi. Nära skjuter liksom ingen hare. Någonstans mellan 1950- och 1980-tal, blir min bästa - och bredaste - gissning.
Vasen är onekligen tidlös i sitt uttryck. Tidlöst vacker. En nordisk skönhet. För visst påminner Arabias produktion genom tiderna, väldigt mycket om det som tillverkades på Rörstrand och Gustavsberg vid samma tidpunkter. Lisa Larsons och Stig Lindbergs humoristiska, färgglada anda går till exempel även att finna i det som formgavs av flera av deras samtida finska kollegor. Med stora namn som Birger Kaipiainen i spetsen.
Läs gärna historien om ARABIA. Följ i det finska formspråkets fotspår ända från 1873 fram till våra dagar.
:)
/helena
ps Just nu vill jag helst döpa om Suvi-vasen till Peders pokal (och Allans!). Ni som har följt de sista, skälvande, superspännande dagarna av EM-hoppningen från Göteborg, ni vet precis vad jag talar om. Heja, heja alla underbara hästar! Vi har ju tagit guld, hörrni! Och snart är det Finnkamp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar