Solen lyser, maten står på bordet, och jag ska försöka hinna göra lite till innan mörkret faller. Så det får bli lite på en höft här. Men en viktig höft.
Om jag säger att vi ska koppla ett seriöst grepp runt begreppet återanvändning - så hoppas jag att ni svarar: Jaaaaaaa!!! unisont i kör. Nu kör vi. Återanvändning at it's best.
Hittade min pälsklings (saligt vare hennes sexåriga minne - vad tiden går) koppel i en undanstuvad låda med kattleksaker och en burk gammal obrukbar kattmynta, för några månader sedan. Rensade bort det mesta, utom en klotång - som blir en utmärkt liten avbitare - och just det röda läderkopplet. Minns att det röda var så fint ihop med den svarta pälsen. Den lilla, goa katten lärde sig aldrig gå i koppel något vidare, därför är det fortfarande väldigt välbevarat och fräscht.
Snilleblixten slog ner som...blixten! Ett tunt skärp. Japp, ett tunt, rött och supersnyggt skärp! Behövde inte ens lösa själva fastsättningsfrågan. Allt hakade i vartannat som på beställning. Nu kan mannen (för)leda mig vart han vill. Hihi.
Men först middag. Sedan kopplar vi ett rejält grepp om den här helgen va?
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar