Ner med gråskalan.
Upp med hela färgkartan.
Borde nog varit ett utropstecken efter den senaste meningen, men jag tycker ju så mycket om Jan-Ove Stappes vitsippssnår också. Det är bara det att man längtar mer färg nu. Längtar blommande blodröda och djupgula rosor. Längtar blått. Blå grindar. Längtar grindar. Längtar att de ska få stå öppna för allt det gröna.
Fast jag vet inte riktigt om det är här, mellan kök och sovrum, som Thea Tanners provtryck från Karlagatan skall hamna. Men jag vet att det gör stor skillnad med en liten förändring, och jag vet att jag tjatat om det förut, men vi tar det igen: Second hand är en bra väg att gå om man vill ha råd att ändra motiv då och då. På loppisar, slagauktioner och i välgörenhetsbutiker finns grafiska tryck att köpa/ropa in för en spottstyver. Ibland går det till och med att hitta en unik - och hyfsat intressant - målning för mindre än vad en halvtråkig, uttjatad, massproducerad affisch kostar.
De lokala konstnärerna är ofta underskattade. Bara för att de inte heter Picasso kan de ju vara helt okej. Åtminstone för den storleken på peng som det ofta handlar om i de här second hand-sammanhangen.
:)
/helena
ps Nu ska jag sätta mig på den där inbjudande platta stolen på tavelverandan (den som döljer sig bakom min hand), och dra in doften av grafiskt gräs i näsborrarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar