onsdag 6 april 2011

O takt



O takt

Hon gäspar stort och lättjefullt,
vill ogärna lämna den bekväma fåtöljens
ouppmärksamma öronlappar.

En skuldmedveten rysning
utmed ryggradslösheten,
tvingar hennes kropp
i rörelse.

En förströdd blick på golvet,
där gårdagens tidning ligger slängd,
bland alla gårdagars tidningar.
- Yesterday's news,
mumlar ur hennes mun.

Spel för tomma gallerier
när hon tar ett par danssteg,
morgonrocken förlöser knutar
och graden av nakenhet
i all sin enslighet,
blir väldigt uppenbar.

Dans ackompanjerad av
nynnande läppar,
det låter som en refräng;

Oh takt o sköna takt
o takt oh sköna takt

Hon skänker inte otacksamhet & obetänksamhet
en enda tanke.
Signaturmelodin nynnas
obekymrat vidare;

Oh takt o sköna takt
o takt oh sköna takt

Synd att dans i raggsock blir så kort i sin strumpläst,
när en dansant fot kommer på glid.

Hon tar ytterligare en något ofrivillig piruett
in i badrummet. Spegeln står på,
lurar i ögats vinkel.

Mellan rynka och kinka och rufs och burr,
skymtar skam och skuld.
Men hon väntar inte på svar
ifrån ofrågade frågor.

Hon sluter ett ögonlock,
länge, länge,
så att det blir alldeles russinskrynkligt,
flirtar hejdlöst,
för hon vet
att det är enda gången på hela dagen
som hon har tid att blinka.


/helena

tisdag 5 april 2011

att Älska sina saker... igen&igen&


Jodå, jag såg allt den blommande, insmickrande, ståtliga vasen redan på visningen. På något konstigt sätt så har jag kommit att älska allt med blommor på. Otaliga vaser härhemma har just blommor på. Kanske beror det på att de klarar sig så bra själva då, utan sällskapsblommor inuti? Ja, jag vet inte, men blommor verkar vara "the shit" just nu. Om det dessutom råkar vara i en sirligt slingrande jugendstil, då är lyckan verkligen gjord!

När vasen sedan stod på tur att ropas ut, då hade jag bestämt att det; "går inte, inte en vas till!", men naturligtvis satte jag mig lite rakare i stolen och spetsade öronen (konstigt uttryck, det där) lite extra. Ingen verkade speciellt intresserad av att bjuda... förrän auktionsutroparen sa; "Är det ingen som vill ha den här gamla fina vasen?! Den har faktiskt överlevt två världskrig!!". Då blev det för mycket för mig. Jag bara visste att jag måste ha den! Och min blev den, för 70 kronor. Den har inte bara överlevt, den har inte ens blivit vådaskjuten, knappt en skråma har den.
Här hittar du en förteckning över auktioner i hela landet: http://www.auktion.se/ och många fler länkar.



Myrorna var mitt första riktiga möte med second-handmarknaden. Det var för ungefär tjugo år sedan och långt innan det blev "allmängods" att handla begagnat. Idag är det så otroligt pk att göra det. Många tar det förgivet idag som en del av handlandet, att det, nästan, automatiskt ingår att tänka på miljön också. Miljöaspekterna på shoppandet av saker, kläder eller för den delen mat var inte något som det talades om med speciellt STOORA bokstäver då i början av nittiotalet. På den tiden var jag nyinflyttad till vår lilla stad, innan dess hade jag levt mina första tjugo år i en "mindre håla", där man nog inte ens hade lärt sig att stava till andrahandsmarknad än. På Myrorna startade passionen! För det unika. Det oförutsägbara. Affären låg mitt i centrum på den tiden och blev ett favorittilllhåll på många lunchraster. Överraskningshandling! Det är nog det jag gillar allra mest, att inte ha en aning om vad man ska hitta just den dagen. Allt kan hända.... eller inget.


Det är mest inredningsdetaljer som har blivit inhandlade second-hand genom åren. Inte så många möbler. Vore jag rik skulle jag köpa möbler av hög kvalité med en hållbarhetstanke, en tanke som ska räcka genom flera generationer. En tanke som också är unikEn omtanke. En tanke om omvärlden. En miljövänlig tankeEn sådan tanke som t.ex. Nirvan RichterNorrgavel verkar ha. "Tänk om lösningen inte är att avstå från saker, utan att unna sig bara det bästa"


Nu är jag inte rik så det har blivit en hel del möbelinköp på stora varuhus, bl a min gröna kärlek - Ivar. Och de kära arvegodsen; byrån, skänken, korgstolen, köksbordet m fl. Det viktiga är att de har hängt med ett tag. "Hur som helst finns det smartare sätt att vara livsbejakande och leva i förändring än att byta inredning." Läs gärna hela Nirvan Richters krönika Här!


Hur man än vänder på det så blir det lätt en slags dubbelmoral att älska sina prylar OCH försöka ha ett engagemang för miljön. Det är då kretsloppstanken kommer in. Bilden ovan är tagen förra sommaren, om ni kikar väldigt noga där bakom träden, framför pizzeria Verona, så ser ni ett bord, ett loppisbord.. Den glada poserande flickan, á la Fontana di Trevi goes Borås, är en nöjd kund. För vi, mannen&jag, hade också ett loppisstånd där den dagen, framför bilden, där vi sålde allt mellan himmel & jord. Bl a färgglada vintage-scarves (eller scarfar?) Det är nog därför hon ser så glad ut, flickan. En nöjd kund.


Så hörs vi snart.
:)
/helena



ps Nu är det ju inte så att jag alltid handlar begagnat, om nu någon skulle få för sig det, men det tar vi en annan gång eller många andra gånger...

ppsFabriken! pratas det om många favoritinredningsbutiker idag. Bland inspiratörerna där finns det också flera som säljer med återvinningstanke, bla Maria, som jag köpte min skyddsängel av och Ida som gör de underbaraste saker, ni känner väl igen de fina våningsfaten? bestående av en annan av mina passioner vintage-tallrikar/fat. Och fantasifulla Petra, som jobbar mycket med textil, gamla fina tyger. Bara för att nämna tre vars bloggar jag också gärna läser.

söndag 3 april 2011

No parking - vintage


Bilderna är tagna i dag. På Hamngatorna i Göteborg. Av Mannen. Anno 1933, eller så.



Så hörs vi snart. Anno 2011, eller så.
:)
/helena



ps. Vintage-cykling. Re-cycling.

Kolesterolfri close-up


Där hänger de, nästan lite som en klase druvor och väntar. På påsken. I år blir väntan lång. Det var visst något med månen?  Det ska tydligen gå att räkna ut enligt en algoritm eller två?  Jag fortsätter nog att vänta helt enkelt och slänger en blick upp på klasen.
Då & då.



Vi hörs.
:)
/helena




ps. En bra dag är en dag som börjar med ett frukostägg. Lagom hårdkokt. Lagom nyttigt? Idag är en bra dag!

pps.Om inspiratörerna på FABRIKEN! har en bra söndag? Titta själva, här finns bildbevis!

lördag 2 april 2011

I medgång och motljus


I torsdags när jag skulle skriva ett par ord härinne, kanske väl valda, vem vet, så blev det inte så, för jag fastnade. Fastnade någonstans mellan punkt A och punkt B.

Jag hade precis laddat in några, väl valda bilder och givit dem en något mer passande storlek när jag tänkte tanken; Jag ska bara... Några av er vet säkert hur det brukar sluta när man ska bara, just det, det slutar inte, bara.
Bara titta in till ett par av mina favoritbloggar först. Vet att jag har snuddat vid de tankarna tidigare; att är det något som är lite trist med att själv befinna sig här inne, på min sida, så är det definitivt att tiden för att hälsa på hos er andra blir mer begränsad. Bara att försöka fortsätta jobba på den ekvationen, så gott mina mattekunskaper tillåter.

I alla fall det var därför det inte blev något inlägg i torsdags, i fall nu någon därute har suttit och grunnat på det sedan dess...

Nu är det lördag och tid för kärlek? Jag tycker det! Ett kärlekspar och min röda ros vill jag ge till er; alla ni modiga, vackra, ovanligt vanliga därute, som vill dela med er av stort och smått. Tack, ni förgyller min vardag... och helg (och stjäl massvis med dyrbar tid:). Rosen är egentligen mannens, vad kan jag säga annat än att det är bra att ha en man som uppskattas så att jag sedan får åka en skön snålskjuts på den uppskattningen. Även om rosor inte tillhör mina absoluta favoriter. Kanske är de lite för kliché, men en vacker sådan. Tur att jag skjuter snabbt ifrån höften... med kameran alltså, för nu har hon redan nickat till... rosen.

En extra stor ros vill jag ge till Lotta. Modiga, vackra, välformulerade Lotta. Som har haft en vecka som nog bäst kan beskrivas med bergochdalbane-liknelser. Kanske följer du också henne? Jag har hängt på hennes sida ett bra tag nu. Även om jag inte alltid vågar gå in där. Bara ibland. Ofta läser jag bara med ett öga, kisar lite, ungefär som man gör ute en riktigt ljus vårdag. I torsdags läste jag med uppspärrade ögon! Så rosen är till Lotta. Och livet.


Så hörs vi snart, jag ska bara...
/helena



ps Som ni vet så älskar jag de små tingen här i livet, det lilla "bleka" kärleksparet var det ingen annan än jag som ville ha. KJELL B står förmodligen för Kjell Boman, Falkenberg. (titta själv om du är nyfiken. klick!) Tänk att kärleken kan vara så billig och lättköpt, ibland. Bara på auktion. :)

fredag 1 april 2011

Grus i maskineriet


Jag borde alltså ha läst den andra morgontidningen först... då hade jag sluppit både grus i dojan och att bli så gräsligt besviken när gruset redan var slut när jag kom ut...

Det måste vara pga mina blåa blåa ögon som jag inte fick mer är 7 rätt av 15 i SvD:s lögn-Quiz. Eller? Hur många lögner kan Du avslöja? Jag klarade i alla fall den om Pinnochio...


Ha en bra start på helgen och april... så hörs vi snart.
:)
/helena


ps Bilden ovan är tagen av mig, på ett foto med Nathalia Edenmont som upphovskvinna. Från utställningen "Eternal" som jag besökte i tisdags.

"Akta rygg och nacke!"


Jaha, då ska jag bara hämta hink och spade... ta på mig jackan och sticka iväg och samla in lite grus!
Enligt dagens morgontidning kan man tjäna 2,90 kr per uppsamlat kilo grus. Jo, det är sant det står så; Två stränga vintrar har tydligen knäckt budgeten, så ni finns inga pengar kvar till uppsamlingen av gruset. Då uppmanas allmänheten att hjälpa till. Kommunen kommer sedan att tvätta och återanvända gruset nästa vinter! Vilken bra idé! För den som inte har egen utrustning finns femlitershinkar att låna på kommunen!

Att tänka på när du samlar grus:

  • Du tillåts bara samla upp det grus som ligger på gator och vägar. Alltså inte grus på exempelvis fotbollsplaner eller grustag. Kvalitén skiljer sig åt och gruset kontrolleras noga vid inlämnandet.
  • Sortera gärna gruset för att underlätta kommunens arbete. Rensa bort skräp, större stenar, kvistar och liknande.
  • Använd med fördel en hederlig sopkvast vid uppsamlandet, då spadar och liknande verktyg kan skada ytskiktet på vägbanan.
  • Använd inte för stora uppsamlingskärl. Grus väger mycket och det blir snabbt tungt och svårhanterligt. Akta rygg och nacke!

Tydligen är den här modellen unik för Sverige, men har testats framgångsrikt i Molde, en snörik kommun på Norges västkust...  "- Där fick de in över 17 ton grus på fem dagar. Ett otroligt bra resultat."


Nä, nu hinner jag inte skriva mer om denna geniala tjäna-pengar-idé. Här ska ut och tjäna sig en hacka, jag säger bara 2,90/kilo. Toppa det om ni kan!


Så hörs vi sen, när jag blivit lite rikare.
:)
/helena




ps Jo, jag lovar, det är sant, det står så i dagens morgontidning, BT. bt.se. Vi bor helt klart i en  kommun som  man kan lita på! En kommun som ser efter sina invånare! Ja, vad kunde man annat förvänta sig av en stad som har en 9 meter hög Pinnochio placerad i centrum, bara några meter ifrån just nämnda tidning...