Inte nog med att jag har glömt att gratulera honom på födelsedagen, dessutom glömde jag att säga grattis på namnsdagen förra veckan. Astrids förgrymmade unge har fyllt jämt - om nu någon skulle ha missat det. 50år! Så, då är det väl bara att lyfta på "myssen" och utbrista i ett något försenat: - Ja, visst ska han leva uti hundrade år! Minst.
Just den här boken, som ni ser här ovan, har jag inte haft med mig ända ifrån barndomen, den ropade jag in för den berömda tjugan (med det priset förstår ni att det inte är en första upplaga utan den fjärde, tryckt 1966) på auktion för något år sedan eller så. Bara för att jag ville, kunde och älskar denna glada sommarbild! Björn Bergs bilder är Emil, nästan lika mycket som Astrid Lindgrens ord.
Därför, för att jag inte kan motstå bildspråket, så är det Emil-muggarna som jag skulle önska mig - i namnsdagspresent kanske? - om, OM, jag skulle önska mig något nytt alls framöver.
Allra bäst tycker jag nog om motivet Emil och halta Lotta. Förmodligen för att påsken är min absoluta favorithögtid. Men alla muggarna är underbara!
För
För visst är Elsa Beskow-motiven ljuvliga och Muminmuggarna klassiker vid det här laget, men Emil - och Pippi i Ingrid Vang Nymans tecknade tappning - är de jag allra helst tar en kaka till till. Så det så.
:)
/helena
ps Ni som känner mig lite bättre, ni vet att jag aldrig kan tänka på namnet Emil utan att tänka på eMiL. Emil Jensen. Jag vill rekommendera er att också tänka lite på honom, eller åtminstone hans tänkvärda ord. Lyssna t.ex. på de här tankarna om "survival of the nicest" i P1:s Tankar för dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar