Mjölken är inte sur, fast jag har smitit.
Den väntar snällt medan sinnena försjunker ett slag.
Bara en liten stund med näsan nedborrad.
Med näthinnan fylld.
Klorofylld.
Pulsen, slår sakta av på vardagstakten.
De riktigt röda rosorna lockar mig mest.
Bara ett par meter härifrån letar mannen efter en fin gurka.
Falukorven väntar på sin tur.
Olivoljan halkar nästan helt ur minnet.
Undrar om vi har några ballerinakex kvar?
Allt kan köpas för pengar.
Alldeles i närheten slår slentrianen ut i full blom.
Men inte härinne.
En oas!
Mitt i pannkakssmeten.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar