Tänk att jag aldrig har sett denna glada, dansanta, musikaliska, påskfilm! Lite konstigt att jag har lyckats missa den så länge liksom. Easter Parade, från 1948, med självaste dansgurun Astaire och den lilla underbara Garland med den stora, stora, rösten.
Ännu roligare hade det förstås varit att vara i New York och fått delta i själva påskparaden. Men jag hade nog inte haft något tillräckligt snyggt att ha på mig ändå. Särskilt inte någon tillräckligt snygg hatt. Och det tillhör väl, att man ska ha det?
På Röda Korsets vårbasar häromhelgen hittade jag inte bara ett par intressanta böcker för fem kronor styck, utan också en film med Julia Roberts för samma blygsamma summa. Kanske kan den bli en bra kompensationsfilm att se under påskhelgen?
Nåväl. Som ni vet har jag inte så stora krav här i livet. Vad är väl en parad i New York...mot en hemmahelg i Borås? Haha.
Allvarligt talat, så kan det lilla vara det stora. Särskilt i påskpyntandets förlovade land. Ett lite extra fint kort att ställa fram kan räcka långt. Eller varför inte lägga upp den sötaste boksida man kan tänka sig?
När jag hittade de här snygga, stilrena, äggpåsarna på ICA så blev jag så glad! Tänkte att de kunde bli användbara till mycket mer än att bara ha äggen i. Exempelvis skulle de kunna fungera som vas att ha påskriset i. Inte för att det direkt råder någon vasbrist härhemma, men ibland kan det vara kul med något annorlunda. Kanske vill man helt enkelt använda en annan färgskala mot vad man brukar. Då kan en vanlig glasburk nedstoppad i en ovanligt fin papperspåse vara ett bra alternativ. Eller så kan man förstås använda påsarna att ha påskgodiset i.
Bara att fråga sin ICA-handlare extra snällt om man kan få köpa ett par extra påsar. Eller någon annan matvaruhandlare kanske? (tillägger hon som är helt osponsrad blixtsnabbt!)
:)
/helena
ps Om ni, liksom jag, inte har sett Easter Parade (En dans med dej) än - och inte har något emot att börja med slutet - så hittar ni den mest ljuvliga lilla scen (kläderna! interiören! hattarna! sången! ja, allt!) ur filmen med Judy Garland och Fred Astaire här!
pps Något som jag absolut inte vill missa att se i påsk är: K-specialdokumentären om Sarah Dawn Finers väg till att finna sin unika rolltolkning av Sally Bowles i Cabaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar