Självklart är inte heller jag, opåverkad av trender och tillfälliga modenycker. Även om jag aldrig låter tillfälligheter styra min smak på djupet. Men på ytan låter jag dem gärna ligga och flyta. Och i mitt bakhuvud. Där låter jag mig gärna influeras av det som visas upp just nu.
När jag nu läser, "överallt", att folklore och allmoge har kommit rejält i ropet igen, så hänger jag på. Fast på mitt eget vis. Plockar fram saker som har stått i skymundan ett tag. Ett och annat som jag helt glömt bort att jag hade, som loppiskudden med "star-quality"! Uppskattar verkligen alla dessa kvinnor, som broderat för glatta livet, och för alla oss hantverksälskande. Nu ligger alla dessa kuddar och dukar bara där, på diverse vintage-inrättningar, och väntar på att någon ska återupptäcka dem!
Allt (utom det gröna kuddöverdraget som är ett nyinköp, och den lilla "skinnkrukan" som är en prenumerationspresent från Sköna Hem) är förstås vintage på något sätt. Inropat på auktion eller köpt i välgörenhetsaffär.
- Den gröna vasen, (tror den kommer från Nittsjö från början) som med sin algliknande relief påminner oss om att sommaren bara ligger runt nästa årstidshörn.
- De långa bordsljusstakarna, som låter mig se mitt älskade middagssällskap djupt i ögonen.
- Den lilla lustiga soffan, som någon tyckte såg ut som ett gammalt bilbaksäte, hindrar oss från träsmak alla dessa mörka kvällar som fortfarande ligger framför oss.
:)
/helena
ps När jag hittar en riktigt fin broderad kudde - köper aldrig de mest mögelstinkande, eller de värst insuttna - låter jag den spendera en tid i plastpås-karantän innan jag plockar fram den i inredningen. Tänker mig att jag dödar diverse, eventuell, ohyra på det viset. Jag kväver de små stackarna. Grymt. Men grymt effektivt. Don't let the bed-bugs bite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar