Något sött till kaffet. Och en liten utvikning.

En söt sak för en god sak!

Den oemotståndliga sockerskålen, med guldkant och klassiskt axmönster, fann jag hos en av stadens välgörenhetsaffärer, någon gång under förra vintern. Det är typiskt mig, att  falla för någon vit detalj just då, när snön fortfarande faller utanför fönstren. Annars vill jag oftast ha saker som besitter lite mer färg och fläkt. Som ni vet.

Rörstrand 491, står det undertill. Och om jag inte är helt felunderrättad, så betyder det att sockerskålen är tillverkad under första delen av 1949.

Kannan. Den är tysktillverkad. Men det var den något mer lokala anknytningen, som drog min törstiga vintage-blick i dess riktning. Savoy City, det kan för all del ligga lite var som helst i världen, vad mina begränsade hotellkunskaper anbelangar, men om texten har sällskap av tre tändstickor i loggan så hamnar vi lätt i grannstaden, Jönköping. Vilket också den tryckta texten under kannan kan bekräfta: V. Strömberg AB Jönköping. Den texten handlar med största säkerhet om det företag som har printat dit den lokala Savoy-loggan, där, mitt på den strama porslinskroppen.

Det är precis det här som jag älskar med vintage-jakten. De spännande historierna bakom föremålen! Jag menar, frågorna hopar sig; vem har haft den här kannan i sin ägo och sedan bestämt sig för att lämna in den till second handbutiken? Har någon med långa fingrar snott den med sig hem, från hotellrummets välfyllda frukostbricka? Eller hade hotellet utförsäljning av äldre porslinsartiklar vid något tillfälle? Kanske när hotellet lade ner verksamheten? Eller bytte namn?

Ärligt talat, så har jag ingen aning, men jag gillar att fantisera runt saken. Och så gillar jag att samla på saker som, nästan, ingen behöver längre. Som den supersöta sockerskålen.

:)
/helena

ps Och så var det det här med Anita Ekberg. Vad har hon med mina vita porslinssaker att göra? Ingenting. Fast det finns ett litet kul citat om henne där, på den utrivna tidningssidan anno -62. Men jag tror att vi tar det en annan gång. Om det alls går att urskilja att det är en leende Anita Ekberg på det gulnade klippet? Om inte, klicka gärna in er här och njut av denna filmskönhet, endast iklädd ett randigt badlakan. Oh la la liksom.