Minns ni den här? Den stiliserade pennstumpen? En av mina bästa bilder, tycker jag själv. För dess enkelhet. Men också för att den förmedlar kraften hos pennan. Den kraft det innebär att ha fått förmånen att lära sig skriva och därmed uttrycka sig med hjälp av skriften. Inget kan slå pennans kraft, där har alla världens tangentbord inget att komma med, jämförelsevis. Inget kan härma tankens väg ner genom arm och hand och fingrar och därefter bläckets, blyertsens flödande kråkfötter över det nyfikna pappret. Leve pennan!
Vad jag håller på med? Jo, letar bildinspiration bland mina gamla böcker, bilder och bilderböcker, och även bland ett och annat av mina egna förädlade foton. Som om internets ständiga bildflöde inte vore tillräckligt... Internet kan göra en lite bildblind, tycker jag. Det blir bara för mycket ibland. Man måste sålla och välja noggrant, annars blir det digra världsomspännande kameraminnet överväldigande.
Ett knippe rädisor till jul, kanske? Ur blomboken jag rivit ut nästan alla sidor ur vid det här laget. Det kan knappt kallas bok längre. Mer bokblad bara. Eller är det rödbetor? Kökets grönaste julkulor hur som helst.
Ställde just tillbaka några spöken och några vålnader i bokhyllan, och plockade fram boken jag brukar plocka fram just vid den här tiden - Teskedsgumman, Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra - Julkalendern i radio och TV genom tiderna. Av Solveig Stenudd. Min bok är en "ny" och utökad version från 2004. Däri hittar jag Lisebergs pastellfärgade kåkar och känner ett lätt vemod när jag läser rubriken på det årets kalender i TV: När karusellerna sover. Tänk om vi vetat 1998 hur rätt - fast ändå fel - den rubriken låter i år. Vemod, som sagt. Men snart vaknar de väl igen, va? Snart är allt ett bra bra och hoppfullt ord, hörni.
Vi bläddrar tillbaka tjugo år och hittar en annan bild som väcker vemodet till liv - EWK:s vassa penna illustrerade TV-kalendern som handlade om Julius Julskötare (spelad av Björn Skifts, tydligen). Konstigt, jag har inget som helst minne av just det här årets kalender, fast jag var åtta år och borde tittat. Hm. Året därpå minns jag desto bättre. Lite lustigt hur minnet fungerar, eller inte. Däremot tror jag mig faktiskt minnas säkert att jag kan ha visat er exakt de här bilderna ur den här boken förut. Eller inte. ;)
Funderade faktiskt vid något tillfälle på att riva ur alla kalenderbilderna på något snyggt sätt och sätta upp dem på köksväggen vid den här tiden på året ett annat år, men jag klarade inte att börja riva i den här fina boken. Vi får väl se vad framtiden utvisar. Vad som händer. Om jag får "modet" att förstöra ännu en bok. Eller inte.
(Lisebergsbilden är förresten tecknad av Gunilla Wärnström. Om jag glömde att nämna det.)
Ska nog vara lite extra egenkär och plocka upp någon av mina egna bilder igen. Måste bara välja om jag ska sätta upp gatans betong eller rasslet från sädesfälten? Eller vintage-klotter, kanske. En tidig Shai Dahan, om jag inte missminner mig.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Och så blir det kanske en pastellfärgad duk i jul igen. Eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar