Jag gör det nästan aldrig, vänder mig om. Det skulle kanske annars vara lätt att tro det om en person som så gärna håller gårdagens föremål och företeelser i handen. Och som mer än gärna vill bevara de många förflutna människoödena så långt in i hjärtat som det bara går. Skulle vara lättförståeligt om någon fick för sig att stämpla det-där-ständigt-blicka-bakåt-draget på en person som så lätt fastnar i olika delar av historien. Att det skulle handla om en person som ser mer bakåt än framåt. Men så är det inte. Inte för mig, personligen. Jag är i allra högsta grad en produkt av nuet. I mitt eget vardagsliv alltså. Ingenting i mitt liv var egentligen bättre förut, allt skiftar färg och ton med tiden, men inte till det sämre. Till något annat. Och några riktigt högtflygande framtidsplaner har jag aldrig burit på, skulle nog ändå bara ha knäat under tyngden. Har alltid hållit mina drömmar nära marken, de slår lättare rot där. Alltid varit jordbunden. Jordnära. Och trivts med det. Trivs med det.
Men det hindrar inte mig från att drömma mig bort. Att ofta tänka på minnen. Andras minnen. Någon annans minnen. Mångas minnen. Kollektiva och selektiva. Hur minnets vindlingar skiftar, förändras, färdas och byter riktning. Glasklara fragment. Diffusa meningar. Glasklart. Diffust. Osynligt beslöjat, avslöjat dolt.
Häromdagen såg jag orden looking back skrivna på ett papper, det handlade inte, där och då, om sången som jag sedan dess inte har kunnat släppa. Men det brydde sig inte min hjärna om. Min hjärna hakar lätt upp sig på ord, som ni vet. Ord och ljudslingor. Mitt huvud är som en kassettbandspelare som har stannat med play-knappen nedtryckt (ända sedan 80-talet?!). Och nu väntar vi tålmodigt - hjärnan och jag - på att en överlevd, numera förmodligen lätt mossigt grånad, kassetbandspelarmekaniker ska dyka upp här...vilken dag som helst nu...
Tills dess får vi snällt stå ut med att gnola, nynna, lalla och tralla på Over My Shoulder. Men sämre låt kan man definitivt ha på hjärnan. Videon är dessutom sockersöt. Och övertalningsförsöken angående att få mannen att ta med den på sin gitarr-repertoar har bara börjat. Fast kanske blir det inte så svårt ändå, han antydde något om att han tyckte den var "okej".
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar