Tiden slog tillbaka. Jo, det är sant. När jag skulle ställa tillbaka visarna på köksklockan så skar jag upp ett jack i fingret. Och hallklockan kontrade genom att vräka ner ett moln av damm på min mörkblåa tröja, precis som om den ville tala om att det inte är någon idé att försöka få tiden att gå bakåt...
På tal om det. En liten sak, eller två, fick följa med hem från Emmaus. De ska vi ta en närmare titt på en annan dag.
Annars var det här helgen när vår vackra röda biograf fyllde 100 år! Arne Weise kom till vår lilla stad för att dela med sig av minnen och anekdoter från Filmkrönikans tidiga dagar. Mannen och jag såg för första gången filmen som ofta benämns som "världens bästa". Ledtråd: Ordet "Rosebud" nämns en hel del i den. Kände mig besviken när vårt lilla fyrmannalag - bestående av tre kvinnor! och en man - bara fick 14 poäng i den annorlunda och roliga filmfrågesporten (mer om den i ett senare inlägg), mannen bara skrattade och ryckte på axlarna.
Ungefär så har jag haft det, mina vänner.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar