Ba(y)lansakt

Den stod på golvet - som en trettio centimeter hög vas bör kunna göra - dold under ett stort fång av orange, exotiska blommor. Exotiska och exotiska, det var förstås konstgjorda växter, men jag tror att de försökte leka exotiska. De stod där liksom utmanande, som en ståtlig ananasblomma eller en färgglad papegojstjärt eller så.

Det var nära att jag inte såg den alls. Först efter att jag tagit ett ordentligt varv runt den tre våningar (!) stora välgörenhetsloppisen, började jag undra vad som fanns under det yviga, orange blomsterburret. Och ta-daa; en tysk (golv)vas minsann. Inte den högsta varianten. Inte den mest uppseendeväckande varianten. Men med en dekor som jag verkligen gillar. Fåglar, i kombination med ett stjärnmönster som får mig att tänka på snöflingor. Snöstjärnor och roliga fjäderfän i kombination. Den har nästan en rysk känsla över sig.

Och färgen! Färgerna! Blågult, i en stilren kulörsammansättning. Ljusblått och beigegult. Lite åt guldhållet, om man är på det humöret. Små runda guldkulor. W-Germany, 64 30, BAY, står det i den vattenskadade bottnen. Antingen har den stått utomhus under en längre tid, eller så har någon varit för ivrig med att sätta många törstiga blommor i den. Den bruna glasyren inuti är smutsig och matt, men på utsidan (förutom i botten då) verkar den vara i prima skick! Inte en skråma så långt mitt öga har nått i alla fall.

Här står den nu; BAY modell 64, fångad i det bleka morgonljuset. I mitt stökigaste hörn. Bland andra saker som är på väg till sina rätta ställen. Bland tidningar och böcker som redan ligger på sitt rätta ställe - hur högt och farligt det än kan verka vara. Kunskap måste få ta plats, säger de ju. Och en del glossiga magasin måste såklart också få ta plats. Har man ett litet, men naggande gott, hem så har man.

:)
/helena

ps Vän av ordning ställer sig säkert en och annan fråga nu: Vad i sjutton gör den där scarfen där? Den som skymmer så att man inte ser dekoren ordentligt. Och står verkligen den ömtåliga keramikvasen kvar där uppe fortfarande!? Nej, svaret är nej. På fråga två alltså. Innan någon (läs mannen) hade hunnit sätta sina småfrusna sommarfötter mot den morgonsvala parketten, var vasen nedflyttad till fisknivå igen. Hur fin den än var, där uppe bland "fåglarna", så kommer den nog så småningom - efter en välförtjänt, och rejäl, diskning - hamna mittemellan. Förmodligen i fönstret. Vi får väl se. Ni får väl se. Och scarfen då? Nja, jag vet inte riktigt. Kanske hamnade den loppade halsprydnaden där för att jag funderar på att använda den i helgen, och ville smygprova den på en annan "hals" först. Eller så är det symboliskt, för min egen hals har småskavt hela den senaste veckan. Förmodligen sitter den där som en besvärjelse. Lite positiv voodoo, om det nu existerar någon sådan. Klart det gör!