Först vill jag bara säga: Grattis på födelsedagen Sverige! Eller hur man nu säger.
Smart oskärpa. Den heter så - effekten. Även om det är oskarpt här och där, så är allt sant. Det är verkligen så här vackert. Så där rysligt, himmelsk, sagolikt, osannolikt vackert. Och visst har allt hänt på riktigt. Alldeles nyss till och med. Igår.
Smart oskärpa. Ibland kan jag tänka att det är det bästa sättet att se på vårt land, ja på hela vår värld - genom att kisa lite. Kisa lite, blunda lite och se en del mellan fingrarna. En hel del. Men det är kanske för att jag är bortskämd, för att jag växte upp under en privilegierad tid, som jag känner så? Jag säger inte att allt var bra då, på 70-talet när jag var liten, på 80-talet när jag var ung, eller i början på 90-talet när jag var nybörjare på det här med att vara vuxen. Det var jag för liten, ung och oerfaren för att förstå hela vidden av då. Idag förstår jag hur bra vi - på många sätt - hade det. Särskilt när järnridån äntligen hade fallit.
Visst, det är mycket som är bra idag också. En del saker är mycket bättre. Förstås. När mina vägar korsas av någon ur dagens uppväxande generation, känner jag mig ofta hoppfull. Hoppfull inför framtiden. Det finns hopp! Hopp för oss som bor här. För alla oss som bor här. De unga vill så mycket - så mycket bra - bara vi ger dem förtroendet. De flesta unga vill ta ansvar. För hela planeten.
Ibland vill jag kisa, men absolut inte alltid.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar