Frisk luft & Co.

Vi valde staden - igen. Flygande, runda plastobjekt mot kända mål. Frisbee-finaler mitt i stan. Inte så kul att titta på, om jag ska vara helt ärlig. Ganska opublikt faktiskt. Men de tävlande gjorde så gott de kunde för att underhålla oss i publiken, och vi gjorde så gott vi kunde för att känna oss delaktiga och underhållna. Med träsmak i bakarna gick vi vidare, när SM-vinnarna var korade. Ut i sommarkvällen. 

Någon vintage-tur på landet blev det inte. Och det närmaste friskt luft vi kom var väl doftgranen vi gick förbi. Förresten, måste få konsultera er i en oerhört viktigt fråga... Hur kommer det sig att det ligger så många Wunderbaums och skräpar på marken? Hur tänker folk där egentligen? När kommer man på att det är dags att slänga dem? Börjar de helt plötsligt att lukta illa istället? Eller slutar de att dofta alls, och hur märker man det i så fall? Och varför - när man nu av någon outgrundlig anledning kommer på att de måste slängas ut - slänger man dem på marken? Det är ju inte direkt första gången en doftgran har hamnat framför mina fötter och min kameralins. De är onekligen väldigt fotogeniska. Men det verkar oansvarigt att bara slänga dem runt sig så där. Jaja. Alla kan ju inte sträva efter att bli planetskötare. Eller?

Vill mest önska er en trevlig start på veckoslutet, och hoppas att jag får anledning att återkomma i frågan vintage-tur på landet, så snart som möjligt.

Sa jag att jag tyckte det stod "skojfrisk" på doftgranen först? Jodå. Så att.

Sköt om er.
<3
/helena

ps Hani, heter konstverket som numera sitter på Borås Konstmuseums yttervägg. Jag tycker mycket om det. Och jag tycker om konstnärens - Anne-Karin Furunes - tanke med det: "Verket Hani ingår i en serie som utgår från fotografier tagna i gatumiljö. Förbipasserande okända människor har blivit tillfrågade om de ville delta i konstprojektet. Furunes ger den anonyma medborgaren en plats i offentligheten." Detta läser jag i, mitt något dammiga exemplar av, katalogen för Borås Internationella Skulpturbiennal 2012.