Skrapsår

Ni vet den där leken där man tar ett sammansatt ord och så ska man turas om att komma på så många ord som möjligt att bygga vidare på. Man bollar helt enkelt orden muntligt mellan varandra så många gånger det går. Eller så länge man kan försvara sina ordkonstruktioner. Sin orduppfinningsrikedom. Eller så fortsätter man tills man skäms över hur krystat det senaste ordet låter (det är tillåtet att böja orden lite). En lek man lätt kan göra t.ex. i bilen. Helst i baksätet förstås.

En ordväxlingskedja kan börja så här; LampSkärm - SkärmMössa - MössMönster - MönsterElev - ElevRåd - RådSlag - SlagsMål - MålGrupp - GruppS... amtal! (vad trodde ni?) osv.

Idag kom jag på den sorgligaste lilla ordkedjan; SkySkrapa - SkrapSår - SårSkorpa

Kommer man någonsin kunna gå igenom den här dagen, den här veckan, den här tiden i september, utan att tänka på sådana ord. Eller filmer som den här? Kommer sårskorpan någonsin bli tillräckligt tjock?

När jag ser den lilla trailern som introducerar Tom Alandhs film om Anna Lindh, så tänker jag att den vill jag inte missa. Även om jag känner svidet i ögonvrån bara av de korta sekvenssekunderna som just svischade förbi i rutan. Tycker i alla fall mycket om tanken att han har gjort en film om vem hon verkligen var som person. Försökt ta reda på hur den levande Anna Lindh egentligen var. Här kan ni läsa lite av vad han säger om sin film - Tom Alandh.

Nu kommer jag bara på ett enda sammansatt ord till; BloggKram!

:)
/helena