- Ojdå, kanske bäst att vi tänker på den som en snittblomma? Jag menar, som en tillfällig gäst i vårt hem. Sa jag, när mannen gav mig en pelargon.
Men visst står den fint där, i sin västtyska kruka? Denna W.Germany-kruka från Carstens som har agerat nödvändig "vätskeuppsamlare" långt ner på botten av en stor blomkorg så länge nu, så jag hade nästan glömt bort att jag hade den. Tycker om hur de intar köket tillsammans - fröken pelargon och herr kruka - som ett levande utropstecken!
För visst älskar jag blommor, det gör jag ju. Men de får gärna vara av den mer lättskötta sorten - broderade eller målade.
Visserligen, om man söker riktigt noggrant, så kan man fortfarande finna en och annan grön växt som har överlevt vinterns varma, skövlande element. Men...
...helst vill jag ha blommor som inte blir arga på mig när jag glömmer att ge dem
Och älskling, om jag glömde att tacka ordentligt för "vår tillfälliga gäst i köket", så var det inte av otacksamhet, utan bara av självkännedom.
:)
/helena
ps Försökte söka lite på det som står på baksidan av fatet: Osborne och de otydligt stämplade bokstäverna TR & C - C:et betyder kanske Company? - men jag hittade ingenting. Det fanns brittiskt porslin med det namnet, men inget som såg ut så här. Så, om det finns några kloka, kunskapsstinna läsare därute, så får ni gärna berätta vad ni vet om denne, för mig, okände Osborne. Min gissning är i alla fall att det rör sig om en servis ifrån början av 1900-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar