Var bara tvungen att visa er en del av arbetshörnan. Igen. Inte för att den är så intressant kanske, eller för att den har ändrat sig sedan ni såg den senast, eller för att jag har kunnat bestämma mig angående den nedersta tavlans vara eller icke vara där, ännu. Dessutom är jag fullt medveten om att det bara var några dagar sedan ni såg samma hörna. Men de fotona var så himla trista, så jag ville visa er hörnan när den är som allra bäst: När eftermiddagssolen kommer på efterlängtat hembesök.
Det är så skönt när ljuset silar in så där alldeles lagom. Bra arbetsbelysning skulle man kunna kalla det!
Sedan syns ju inte det allra bästa med hörnan här förstås: De två gamla resväskorna som skulle sluka allt kontorsmaterial. Var det tänkt. Pärmar, mappar, lösa papper och skrivare - slurp bara! Var det tänkt. Men så fungerar inte alltid verkligheten, eller hur? För vem har tid att plocka en massa saker upp - och ner - ur resväskor hela dagarna? Men snygga är de - resväskorna - där de ligger, halvtomma, under skrivaren.
Det allra bästa syns inte alls här, som sagt. Men det allra, allra bästa i arbetshörnan kan man faktiskt skymta. Det är pärmen till vänster. Mannens pärm. Den som det står: väldigt egen poesi...på.
:)
/helena
ps Ett nytt avsnitt av Vem bor här? ikväll då. Får se om de här sex hemmen känns lite mindre tillrättalagda än, de flesta av, förra veckans hem gjorde. Fast det kanske är lite väl mycket begärt att tro att man ska få se "den osminkade sanningen" när ett kamerateam (och stora delar av landets befolkning) ska gå husesyn genom alla rummen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar