Hej vänner! Här har det varit lite segt att komma igång, så här post påsken, därav min sena ankomst in hit. Ja, min sena ankomst överallt för den delen. Så, jag tänkte så här; vi mjukstartar postpåsk-veckan med lite kärlek. Vad säger ni om det?
Tog med mig kameran ut i helgen. Eller om det var tvärtom? Hursom hittade vi en del som vi båda gillade - kameran & jag. Bilen, den stod parkerad under motorvägen på grund av en annan fotogenisk vy. Men det här var den sista bilden vi tog, då, när solen precis var på väg ner bakom husen. De nakna händerna längtade vid det här laget desperat efter att få komma ner i de varma kappfickorna igen. Här, med frusna fingrar, förevigades den redan förevigade kärleken mellan Anton & Affe. Visst är den fin?
Så fin att jag kände mig tvungen att "cartoonifiera" den. Jag bara undrar - hur bra skulle den inte göra sig som väggprydnad? Som plansch? Som kärleksfull postpåsk-poster. För det är väl ändå det som är påskens egentliga budskap - kärleken? Trots att jag kan tycka att det känns lite långsökt när någon måste bli korsfäst på kuppen...
I alla fall, tycker extra mycket om namnkombinationen; Affe & Anton. Jag vet nämligen en tjej som kallas för Affe. Och jag tror att det kan finnas några Antonior därute, som kallas för Anton? Det innebär i så fall att kärlekspars-kombinationerna blir många - nästan oändliga - och det gillar vi! Såklart!
Anton & Alf. Antonia & Alfhild. Love is all around us, hörni!
Det var bara det. Som om ordet "bara" kan kombineras ihop med kärlek så där lättvindigt.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar