Tr som i treudd, trana & trailer

Vi kom åkandes längs en gropig grusgrusväg, stannade för att fika vid en treudd, hörde två tranor trumpeta.

En perfekt avslutning på långhelgen. Och ett perfekt fikaställe för en historianörd som jag - ett gravfält från järnåldern. Gräset dolde det mesta av den trekantiga formen, men bara vetskapen att stå på samma mark som människor som levde för minst 1000 år sedan, är nog för att få en att darra lite av upphetsning. Som tur var hällde mannen upp kaffet medan jag läste högt från den rostiga lilla skylten, som berättade om fenomenet treudd.

Annars funderar jag mest på vad jag ska skriva om framöver. Håller bland annat på och bollar med ett par sommaridéer. Förstår om inte det låter speciellt originellt just nu, men jag tror att jag ska hitta lite andra vinklar än de vanligaste.

En hel del vintage-vinklar, förstås. Om grönska och sommarlov. Och om de här tre färgerna; lila, grönt och vitt. Om sjukdomar, eller åtminstone en. Om lite allvarligare saker. Och en hel del kul.

Med andra ord; det blir nog ungefär som vanligt här inne. Lite så som jag själv önskar mig livet och konsten. Gärna några överraskningar också, bara de är positiva. Lite så.

:)
/helena

ps Grus grus. Visste ni att trana heter så på latin? Nej, inte jag heller. Men nu vet vi!