Ingenting egentligen. Fast ändå en hel del faktiskt: Tittade på en massa TV-golf, bläddrade i gamla tidningar, lyssnade på gammal musik, bildade en Blubb-Klubb. Såg en underbar barnfilm och ett par inte riktigt lika underbara vuxen-filmer (nä, inte den typen av filmer - skärp er!). Lite så skulle jag svara på den frågan.
Det där med Blubb-Klubben får vi kanske anledning att återkomma till, men jag kan väl berätta lite om själva idén, och lite om stadgarna till att börja med:
Jo. Allt börjar med att man känner kreativiteten bubbla i hjärnan. Man bara måste få utlopp för den på något sätt, spelar ingen roll hur. Kanske kommer man på att man ska göra en kom-ihåg-ramsa av något slag. Kanske något annat. Men, just när man funderar som mest och bäst på att göra slag i sakerna och börjar klia de små grå, gör man en kovändning och börjar istället tänka på alla saker som måste göras. Typ bona golv och gå till banken innan klockan tre och allt vad det är han sjunger Povel. Då, precis då, när man tänker tanken: Det här har jag ju verkligen inte tid med! Då ska man genast sätta igång med sitt Blubb-projekt! Det är stadgarna det: Gör det bara, bara gör det, särskilt om du inte alls har tid att göra det!
Så, vad gjorde vi då på vår första sammankomst? Vi, mannen och jag - de två medlemmarna i Blubb-klubben? Nja, vet inte om jag vågar berätta det. Vi får se om jag är på modigare humör en annan dag...
Kobra. Bytte ämne lika snabbt som en kobra här. Tittar ni på Kobra? Det är det jag undrar. Eller tittade, för nu är säsongen slut. Själv såg jag ett par-tre stycken avsnitt. Gillar ju att få mig ett litet mått av knasig, skön kultur till livs emellanåt. Det går bevisligen att klämma in mer än man tror på en halvtimma.
Klimakteriet. Varför vill ingen prata om det? Varför är det så osynligt i konsten? Undrar de i avsnittet som handlar om det. Och efter att ha sett det avsnittet förstår jag varför. Inte ens Kobra-redaktionen kan göra ett så tråkigt ämne intressant på riktigt. De som är i det - klimakteriet alltså - vill säkert mest bara komma ur det så fort som möjligt. Vi som är på väg dit, med mer eller mindre stora stormsteg, önskar väl mest att vi kunde segla förbi det snabbt snabbt och sedan få lugn och ro att ro vidare med våra liv. Och de unga - de vill förstås inte veta om det alls. Så, ska ni bara se ett enda avsnitt av den gångna säsongens Kobra, så välj inte det om klimakteriet. Se det om döden istället, det var roligare...
Om jag skulle rekommendera er att se ett enda avsnitt så skulle det bli det om :). Om ;). Om ursprunget till piktogram, smileys och dagens många, många emojis. Visste ni att det släpps 69 nya emojis i sommar? 69 nya - helt galet många - små, ordlösa figurer. Bland dem en kvinna med slöja. Äntligen! Det var den då 15-åriga Rayouf Alhumedhi som tröttnade på att behöva använda en mörkhårig flicka plus en turbanklädd man, när hon skulle kommunicera ordlöst. Så då föreslog hon en kvinna med slöja. Och nu är idén en emoji-realitet!
Tänk ändå, att vi har gått från ordlös kommunikation med grottmålningar och liknande, via våra många, utbroderade bokstavsspråk, tillbaka till det ordlösa bildspråket igen. Visst är det lite lustigt? Lite kusligt också, tycker jag som älskar bokstävernas magi. Se Kobra - Det ordlösa språket. (Obs! missa inte den allra coolaste delen av avsnittet - det om Lars Arrhenius piktogramkonstverk Cuckoo Clock! Haha, hur kul och tänkvärt som helst!).
Alla tio avsnitten visas på svt-play till 22 juni.
Det var nog bara det.
:)
/helena
ps Bilden då? Jo, ni ser kanske att det ursprungliga fotot består av blågula män? För många män? Kunde inte låta bli att fota av TV:n under VM-hockeyn när "Too many men"-skylten visades. Haha. Hur ofta skulle inte den skylten behöva komma upp? Tänker jag lite försynt bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar