Skatter i kassen. SM i stan.

Allt började med de här sköna kidsen. Stora kids alltså. Stora sköna kids som utför underverk. Och som dessutom gladeligen ställde upp på att låta sig fotas!

För visst blir man bara så trött när man ser allt skräp som folk slänger runt omkring sig?!

Jag fattar inte varför man gör så. Blir så trött. Men väldigt glad över att se det viktiga arbete som görs med att plocka upp. Även om man tycker att var och en borde klara av att ta hand om sitt eget skräp. Verkligen. Men jag tror på ringarna på vattnet. När man kommer till en plats där det är rent och fint måste det väl ändå ta emot lite extra att bli den första som kastar in handduken glasspappret i det gröna buskaget? Eller?

På stan var det febril aktivitet. Här byggdes det. Volontärer som slog sina kloka huvuden ihop och genomförde sina planer att bygga planer. Här syns en flytande plan på torra land. Som sedan fraktades ner till vattnet strax intill. 

För nu börjar det! SM-veckan! I staden som har ett eget nybyggt palats. Ja, nästan. 

Fast det byggdes så mycket, och kånkades och lyftes och borrades och spikades och sattes upp tält och så vidare, så kunde jag ändå inte låta bli att gå och kika ner i kassen. Där låg en skatt. En second hand-skatt. Mest kläder, men också något annat. Tror det blir fint. Tror jag ska använda det på mitt eget lilla vis.

Lite synd att det inte blir någon casting. Ni vet, den där sporten där man kastar ett slags metspö mot en mål. Lite som dart fast med kastspö. Mannen hade läst i tidningen att det blivit något strul. Men, men. Tror jag ska bli ganska nöjd ändå. Med cirka femtio - FEM NOLL!! - idrotter på programmet. 

En hel vecka full av sport. Kan det finnas något mer underbart? Nej. Skulle väl möjligtvis vara en kasse full med vintage-skatter då.

:)
/helena

ps Läste ni om igelkotten som hade fastnat med huvudet i en sådan där genomskinlig plastmugg? I en sådan mugg som det brukar serveras smoothies och milkshakes i. Den satt helt fast över det taggiga huvudet. Som tur var råkade två sjukvårdare komma i den lilla krabatens väg. Två rådiga kvinnor, som med all sannolikhet räddade livet på "kotten". Så livsfarligt kan det faktiskt vara att låta bli att ta ansvar för sitt eget skräp.