När våren står i blom. Så sjunger han, Gunnar. Gunnar W. W, som i Wiklund. Sitter och tar ut den romantiska, men något vardagsrealistiska texten (som jag inte har någon upphovsperson till ännu, kanske finns det någon därute som vet vem/vilka som skrivit och komponerat? Maila mig gärna i så fall!) med hjälp av ett svartvitt klipp från 1966. "Jag är med dig när våren står i blom. Jag är med dig när dagen tycks dig tom. ..."
Det börjar bli dags för ett rejält vårskrik: En dos första maj-feeling, en itsy bitsy bikini och så Gunnar då. Men jag tycker vi börjar med lite Nils. Nils F.
"Om Våren
Det sitter en gumma med blommor
på huk i en gatuvrå -
Och grosshandlar Bergman J:r
stannar och tänker så:
Du gamla och stillsamma gumma
med ögon skumma av sorg,
du säljer ju blåsippor, ser jag
- nu köper jag hela din korg!
Och gumman blir glad, kan man veta,
som fattiga gummor bli -
Och somt är väl sant, och somt är väl blott
en fattig poets fantasi."
/av Nils Ferlin
(ur Barfotabarn)
I sångboken Vispop 4, hittade jag en alternativ första maj låt. Mannen har redan smygstartat med den, på jobbet och så. Birger Sjöberg står som ensam upphovsman här, i nämnda visbok, men det kan kanske hända att någon annan poet skrivit själva stroferna ursprungligen, har inte dubbelkollat den uppgiften. Hur som helst, lite "ny" eller åtminstone en aning annorlunda besjungande av vinterns efterlängtade uttåg, kan väl aldrig skada? Här följer de tre första verserna:
"Du Granna Första Maj
1. Jag bugar mig så vackert för dig, o första Maj,
som kommer skön med fanor i alla färgers svaj.
Jag tackar dig så mycket för blomstren som du gav mig.
Du vet jag håller av dig,
du granna första Maj.
2. Nu drager jag väl av mig min tunga paletå,
som suttit hela vintern och tryckt mitt hjärta så.
Så strör jag den med kamfert och hänger den på svalen,
ty i den gröna dalen
vill lös och fri jag gå.
3. Där hör jag genom gallret av björkens späda blad,
hur musikanter spela en melodi så glad,
och fåglarna i träden de slå och kvintilera.
Ack, jag vill höra mera
och dansar lätt åstad. ..."
Typ av rak eller svagt insvängd herröverock utan skärp. Paletå, om ni undrar. Enligt Svenska Akademins ordbok. Om den boken alls går att lita på längre...
Nu tittar vi på Gunnar, tycker jag. Njuter av flugan som hamnat så käckt på sned. Trumpeten. Yeah:et, där i mitten någonstans. Blicken. Och rösten!
"... Jag är med dig när våren står i blom
Jag vill ge dig all livets rikedom
när du en dag - ger mig ditt ja
ska våren stå i blom"
:)
/helena
ps Lill-Babs. Precis som de flesta som växt upp med Lill-Babs i TV-rutan, skulle jag kunna skriva en hel avhandling om henne. Läppglansen. Svetten som lackade. Håret, som en sky runt hennes energiska väsen! Lilla, stora, fina Lill-Babs. Vi kommer sakna dig så. Tittar på en suddig, svartvit version av den lilla, gula, prickiga bikinin. För att minnas. För att hylla - en artist ända ut i fingerspetsarna.
Hej. Hittade en bok med instuckna lappar i. Där hade du markerat just "Om våren", men inte bara den. De övriga fyra glömde du bort, prioriterade bort eller du hann inte med. Jag tar mig friheten och komplettera dem alla. Detta inlägg fylls ut med "Sinne för proportioner:
SvaraRaderaOm världen blott ägde personer
med sinne för proportioner,
den såge väl ej så bedrövelig ut
som den faktiskt gör - men jag tror till slut
när jag hör deras pösiga pöbelskratt
när en människa ramlar pladask och platt
när en stackare prövar på spinkna ben
att lyfta från åkern för tung en sten;
när de flinar så dumt som den flabben där
åt min ståtliga skylt för min lumpaffär
- att jag hatar dessa personer
med sinne för proportioner!
<3
/mannen