Om årtalet undertill stämmer, fyller hon jämt i år - 50 år! Haha, det betyder att hon är betydligt äldre än jag. Nåja.
L 167, heter hon visst. Men det tycker jag låter väl trist, så jag tycker vi döper om henne till...Pippi. Pippi med lätt blonderat hår och en väldigt djup solbränna.
Hon kommer från Goebel, Västtyskland. Hon kostade lika mycket - eller lite - som sin ålder, vilket kan bero på att hon är någon typ av andrasortering. Det skiljer och skiftar en del i glasyren här och var. Men vad gör väl det? Det gör henne bara desto mera säregen och speciell.
Hennes ljuskoppar är en aning för stora för vanliga julgransljus, men det kan inte hjälpas. Hon är ju så himla rar i sin ljusgula särk och sitt tjocka hår. Sjunger gör hon visst också. Åtminstone till advent. ;)
En rutig slips och en blommig blus fick också följa med oss hem från Alingsås.
En del smått oemotståndliga saker fick förstås stanna kvar där. Som den här broderade, blåtonade bonaden som satt uppflugen på väggen hos Röda Korsets second hand.
På Vinden (PMU) rotade jag fram ett gammalt motiv i ny tappning. Lite rolig att rama in i ett barnrum eller så, tänker jag. Den fick också stanna kvar, även om killarna i sina tidsenliga äppelknyckarbyxor verkade vilja cykla med hem.
Sedan greppade vi våra små fynd - en pin och en liten kvinns...
...och styrde glada kosan hemåt.
Ska vi prata lite pengar här på slutet? LITET pengar alltså. För etthundrafyrtiosex kronor, 146 alltså, fick vi:
- En rolig sommarbok till mannen (fylld med tråkiga gubbskämt... reds anm.;)
- En blus
- Två slipsar
- Två skjortor
- En mobil laddkabel till mobilen
- Hela säsong nio av Seinfeld på DVD (Äntligen! Som vi har letat efter den sista säsongen, den enda vi saknat för att serien ska bli komplett)
- En fin flicka av keramik
- En liten pin till mannens stora samling
:)
/helena
ps Det var alltså vad vi fann i Alingsås. Och det här var alltså del två till det förra inlägget om Alingsås alltså. Alltså är alltså ett så himla bra ord alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar