Det blev inte sill till middag. De små, rara fiskarna får visst vänta med att simma ner i magen. Det blev något helt annat. Kroppkakor. Kroppkakor byggde denna småländska kroppshydda. Lite så. MYCKET så. ;)
Påtagligt plåtskadad snygg-patina! Soltork - sicket rackarns vackert ord. Och sju sorters blommor direkt mot huden, mmm.
En enda blomma gör väl ingen midsommar? Nä. Eller jo. Om den är alldeles rätt. Och makalöst välplacerad.
- Plastbanta bör man, men något blått måste man ju bara ha. Och varför inte då ett antal blå "pärlor" trädda på tråd?
- Allt kan bli smycken. Allt. Allt möjligt kan bli broscher med hjälp av en stor och säker nål. Ett strå vassare än det mesta, är det runda halm-hänget. Som kan bli ett lysande smycke på din bröstkorg. En strålande halm-sol. Strå-lande.
- Blomsterflickan på det gamla trycket. En favoritflicka! Exakt hur många små knoppar hon bär på i sitt förkläde, kan vi bara gissa.
- Plåtburksblommor doftar kanske inte så jättemycket, men de sprider desto mera glädje genom många årtionden bakåt. Och framåt.
- Det är ju bara en halvgammal trägalge... Nej, den är så fin. Soltork, soltork, soltork, soltork!
- Tvättpelaren. Den ärvda. En sprucken klenod. Ommålad och grann och dan. Vackrast i våra ögon. Som dessutom funkar världsbäst som piedestal.
- Klänningsblomster från Indiska, i någons första hand. Sedan via Erikshjälpen, i min andra hand! Eller om det är en tunika? Tror det. Tycker bättre om tunikor. Eftersom de innehåller ordet unik!
Med detta önskar mannen och jag er den bästa vintage-Midsommaren ever!
<3
/helena
ps Såg ni Nils? Och Gösta? Alla vi som inte bor i Dalarna måste ju också bara få se Väder-Nils i sitt esse, tänker jag. En riktig väderpoet. Och Gösta är ju - också - söt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar